Fantsnäs utmarker

På 1600-1700-talen tillhörde utmarkerna Räfsby, Köpbacka och Fantsnäs samfällighet. Detta syns på en karta över Märtlax fjärdingen från 1690. På den kan man se att Hemviken heter Österviken och Gyltö heter Hästön vilket varit de äldsta kända namnen för ställena. På Fantsnäs finns två hemman och åkrarna som nämns är Norråkern, Hemåkrarna, Braskåkern och Grundsundsgärdsn. Råg­holmsgärdan är utritad utan namn. Tavisvistöön (Tavisthomen) nämns samt Vårdöön. Vårdöudden kallas Braskudden (senare Långholmsudden och Vårdöudden). Vårdön och udden har ingen väg eller bosättning utritad, eller någon åker eller äng, vilket tyder på att området varit obebott, eller så har man endast kommit dit med båt. Troligen har där funnits båthus.
Nuvarande Valkom Träsk kallas bara träsk och namnet Valke eller Valkom förekommer inte. Sam­ma gäller en karta daterad 16 juli 1690, som nämner Gustav Johan Wrede i kartuschen samt Samuel Broterius? som förrättare i H:fors den 20 april 1692. Med detta vill jag säga att förutom byarna Degerby, Antby, Köpbacka, Räfsby och Fantsnäs har Valkom området antagligen inte haft fast be­byggelse 1690.


Nästa viktiga karta är Storskifteskartan av Breitzholtz 17-78, 1780 och 1781. Där kom­mer nya namn såsom Vårdö fiskartorp,Walke träsk, Wallko viken, Wallko äng (Smeds). På kartan syns en väg från ”Vårdö udden till Antby via Köpbacka. I Sarvlaks arkiv finns ett nämnande (1779, Kartor No= 50) över situationen av ifrån Vårdö udden till Fantsnäs malmen anbe­falts nya vägen 1779 av Gabr. Ser­lachius.” Detta tyder på att Walkom först uppkommit denna tid. Det­ta bestryker även vintevägkartan 42 /50 från 1788 av J Berger, där vintervägen från Svart­holm går över Lovisa viken eller via Fantsnäs förbi Vårdö. Samma visar en karta (43 /36) från 1746 ”Carta över Skärgården”, där byarna är nämnda, men inga namn på Vårdöudden eller Vårdö. Se bilagan och DVDn.


Vårdö

Vårdö nämns redan i 1600-talskartor, fastän vägen dit byggdes först 1779. Namnet måste ha att göra med ”vården” som bl.a. nämns på kartan 43/37A och Sv.Kr 39/76 från 1700-talet. Vårdplatsen ligger på ett berg på öns västra sida och där fanns länge ett linjemärke. Vården kan ha att göra med gamla varningssignaler med Lovisa och Kuckustenen och Leikarberget som utsiktspost.
Bebyggelsen har funnits på ön före vägen, men i så fall som någon fiskestuga. De äldsta boarna hittade jag 1779 och de senaste 1814. Enligt Sarvlaks arkiv bortfördes huset på holmen 1803, men på udden finns ännu idag ett fiskartorp. Olle Siren nämner att torpen anlagts på 1790-talet. Det fanns 2 st. fiskartorp på Vårdö.
Enligt Hiski har Johan Hindersson fått en dotter 1778, så byggnaden är säkert äldre. Den senaste uppgiften är om torparen Johansson 1855. Hiski nämner även att lotsen Johan Hindriksson blivit begraven 1779. Senare beboare har varit torpare och fiskare.

Vårdöudden.

Vårdöudden har haft flera namn Braskudden och Långnäsudden. På 1950-talet hade Henrik V Ramsay sin Firma Ramco Ab vid stranden. Senare byggde staden sin avloppsstation bredvid Ramco.
På 1960-talet lät Henrik V uppgöra en privat stadsplan för området, som Lovisa stad vägrade godkänna. När atomkraftsbygget i slutet av 1960-talet överraskande kom till Lovisa så måste staden godkänna planen, det fanns inte andra alternativ. På 1980-talet köpte staden största delen av området.

Valkom

Valkom namnet förekommer först som Valke, Valke kutte, Valkokulle, Valkoträsk och Valkoviken på 1700-talet. På 1600-talskartor fins namnet inte. Inte heller tyder något på bosättning, förrän vägen till Vårdö byggdes 1779. Före detta kan nog fiskare, möjligen från Estland ha haft fiskeställen på stränderna. Ännu i slutet av 1700-talet kallades området Långnäsudden. Hiski ger inga uppgifter om Valkom före 1800-talet.


Virbäcken och Korsvik

Virbäcken och Korsvik kom genom byte till Smeds, antagligen först på 1800-talet för de kom­mer fram på kartor från denna tid. Se kartan till vänster Breitholtz rättade karta 1778. Byggnaderna på bilden finns kvar idag. Vid ladan längst norrut hittade jag ett tjärmilobotten på 1950-talet. Enligt Hiski döper torparen Thomas Eriksson (f. 1732) sin son Johannes på Korsvik. Thomas fanns även på Fantsnäs. Ännu år 1846 bor torparedrängen Johansson på Korsvik.

Råholmen

Råholmen måste ha fått sitt namn för att gränsen mellan Fantsnäs och Sarvlaks gick på holmen, där det bara finn en stor sten (bild sid 5). Senare har området felaktigt kallats Rågholmen. Fantsnäs och Sarvlaks har redan på 1500-talet grälat om gränsen som flyttats flera gånger, vilket syns på olika kartor. En råtvist 18 aug 1609 visar detta, se Fantsnäs arkiv. På Lewongs storskifteskarta (1767) nämns Rågholms­gärdan och Långsandsgärdan som tillhörande Fntsnäs, fastän de legat på Sarv­laks sidan om gränsen. Det­ta tydde på att de antagligen tidigare tillhört Fantsnäs. På laser­kartan i bilagan kan man se spår av en tjärmila och därför heter Råholmsudden Tjäruklobben som yttersta udde. Se foto i bilaga.
Bebyggelse nämns från 1761-1825 och där fanns ett fiskarställe eller torp. År 1901 skaffade (köpte) pro­fessorn Wilhelm Ramsay Råholmen av sin Svärfar V M von Born se kartan i bilagan.. På denna ses fyra bygg­nader av vilka två är uthus eller magasin. På kartan finns utsatt en källa samt Creutzska råstenen vid Fants­näs strand. Wilhelm Ramsay upphörde med fiskartorpet och byggde en tennisplan med gräsunderlag på platsen. Från Tjäruklobben fraktades brännved med skutor till försäljning till bl.a. Helsingfors. Fiskaren Weckström hade en storryssja vid udden i tiotals år på 1950 och 1960-talen.


Under fortsättningskriget 1944-45 fanns en Dansk Batalljon på Råholmen, där de övade sig att bygga korsun och skyttegravar. Spår av dessa finns kvar liksom en min­nesten på Smedjegärdan. Hiski nämner som för­sta beboare på Råholmen torparen Jöran Jöransson.

Tavistholmen

På rågången Creutz/Golavitz hittade jag namnet ”Finnholmen” för Tavistholmen, vilket kan ty­da på att Tavastlänningarna haft sina fiskevatten där. På holmen finns ännu idag ett fisketorp, som i tiderna till­hörde Fants­näs. Kommunikation från torpet skedde med båt till Nothusudden, vart en väg kom. Sista fiskaren på holmen hette Kovanen, som flyttade bort på 1970-talet. Nuvarande ägare till holmen är metallarbetarförbundet. Ännu på 1960-talet kunde man med roddbåt komma från Fantsnäs till Valkom via Tavistholmssundet. Kartan till vänster visar att holmen inte var bebodd. Kartan är från 1760-talet.

Majholmen

Majholmen tillhörde Fantsnäs och holmen parcellerades till sommarvillor på 1960-talet.

Tågholmen

Halva Tågholmen tillhörde även Fantsnäs och på denna finns en sommarstuga och bastu som är i privat ägo. Henrik V Ramsay lät på 1960-talet en reservofficersklubb bygga stugan som senare såldes.


Svartholm och Fantsnäs

Svartholm och omkringliggande öar tillhörde Räfsby, Köpbacka och Fantsnäs samfälliget, vilket t.ex. framgår ur en skifteskarta av Breitholtz (1778, 1780 och 1781). Där nämns ”Svartholms Fästning”. Staten/Museiverket har fått lagfart på Svartholm samt några öar omkring holmen 3.11.1998. Se nedan, Lagfarten bygger på en tvångsinlösning från 1740-talet, vilken jag inte hittat. 
Min förklaring är att Fantsnäs tillhörde Kronan från 1710 till 1858, så man kunde börja bygga på holmen utan någon tvångsinlösning. När von Morian fick Smeds till skattehemman 1858, så glömde man att utbryta Svartholm, i all synnerhet som fästningen blivit sprängd av Engelsmännen och var helt oanvändbar.

Lantmäteriverkets förrättning TN:o 214190-9 av 18.5.1995 bestyrker mitt antagande, se nedan.

samt,

I paragraf 5 hänvisas till Degerby donationsbrev 26.6.1745. Enligt mig har detta inte att göra med Svartholm, enär Degerby inte ägde området. I paragrf 6 hänvisar man till Ehrensvärds försvarsplan från 1740-talet och man jämför Sveaborgs ägande med Svartholm. Detta är inte rätt, för HD utslag 29.12.1961 angående Sveaborg och Staten fick lagfart, för att Svraborg byggdes på donationsmark (Tölö) som ägdes av staten och inte på stadens mark. Svartholm var inte Degerbys donationsmark, så denna parallell vacklar. Ansaharju från Lovisa stad påstår att staden i varje fall skulle äga holmarna, för att staden senare köpt byarnas gemensamma områden. Detta gäller nog inte Fantsnäs. I paragraf 7 hänvisar man till tvångsinlösning och till att Kronan utnyttjat öarna länge.

I ett utlåtande av 21 mars 1995 skriver lantmäteriingenjören Markku Markkula bl.a. 
Lovisa stad har grundats på Degerby och Anby på basen av kungligt brev 17.12.1795
(kommentar, Svartholm var ju inte på deras mark!)
han refererar till Breitzholts karta 1778-81 se bild och säger att på Svartholm finns inte byggnader eller anläggningar.
han nämner ett syneprotokoll 27.8.1838 där Fantsnäs, Köpbacka och Räfsby vill ha ägandrätt till Sandholmarna och Krutkällarholmen. ”är sagda skiftes lag ostridligt tillhörigt” Något beslut om äganderätten till Svartholms fästning eller kobbarna däromkring har vid denna syn inte kunnats fattas. 
nämns att inga vatteområden hört till Svartholm.

Staten har rätt såtillvida att områden såsom Svartholm kunde ensidigt tvångsinlösas av staten, men i detta fall anser jag att Svartholm kom tillbaka i Fantsnäs ägo när stället blev skattemark.
Ovannämnda styrker mitt antagande, att man glömt att utbryta Svartholm och att söka lagfart efter det att Fantsnäs blev skattehemman. Visserligen står det ”valt” på kartan nedan.

Enligt V M von Borns karta ”Det odelade Storsarvlaks” ligger Svartholm inom kartan. I ett utlåtande av J A von Born i Fantsnäs arkiv om Svartholms fästning den 1 januari 1883, nämner han Sitholmarna samt det att Svartholm skulle arrenderas (åt Sarvlaks?) se arkivet.
Lantmäteristyrelsen sände i juni 2012 en promemoria att Svartholm tillhör Staten (se bilaga övrigt DVDn). Min åsikt var att holmen kunde ha tillhört Fantsnäs.

Källa eller Källarlandet

Östra sidan av Lovisaviken kallades Hattom och Källa som tillhörde Fantsnäs. På stället fanns ett torp eller fisketorp och beboare kändes till från 1765 till 1820. Bosättningen har säkert finnits tidigare för stället ligger nära Björnviken, som är känd sedan 1500-talet och kontakt till viken skedde via Källa. Olle Siren nämner i sin Sarvlaxbok att torpet anlagts på 1790-talet.

Hattom

Fantsnäs hade i Hattom ett fiskartorp anlagt 1872, som på 1940-talet blev sommarvilla.

Fiskartopetr på Kevsalö

I slutet på 1700-talet tillhörde ett fiskartorp som augument, men det tillföll inte von Morian, när han köpte åborätten 1807.

Nämnas kan att Björnviken 1633-1739 endast haft 2-5 skattebetalare, vilket visar hur knapp bosättningen i trakten var. 


Fantsnäs idag.

Efter prof. Wilhelm Ramsays hustrus (Karin född v Born) död 1918 skiftades Fantsnäs så att han fick hälften och de fem barnen 1/10 del var. Efter Wilhelms död skiftades Fantsnäs på nytt och två barn löstes ut av andra barn. Uppgifterna finns i arkivet, så jag går inte in i detaljer. 
Valkom har parcellerats ut såsom Vårdöudden till stor del. Tavistholmen har sålts liksom de övriga holmarna Majholmen och Tågholmen.
Fantsnäs by finns kvar såsom i början på 1900-talet, med Smeds och Weckas hemman. De flesta byggnaderna från 1900-talet är kvar såsom i början på 1900-talet,förutom ladugården byggd ca 1915, som revs på 1990-talet. Dessutom har en strandbastu framför Weckas byggts om, när den gamla brann på 1960-talet.
På Nothusudden byggdes en sommarvill 1951 och en annan 2010, Villa Franca.
En anteckning i min fars dagbok (nu försvunnen) nämner att ryska plan fällt 2 eller 3 bomber i ”Bredviken” under fortsättningskriget.

Fortsatt forskning

Arkeologiska utgrävningar borde göras framförallt längs de urgamla vägarna och i själva byn där 1600-talshusen legat samt där var man antar att Golowitz sätesgård funnits. Enligt mina forskningar har det inte brunnit på Fantsnäs sedan Ryssen brände 1571, förutom bastun som brann på 1960-talet. Därför är bilden nedan intressant. 


Om senare tidens ägare

Äganderätten från Golowitz till Greutz är enligt testamente, men vad som sedan hände är oklart. Creutz dotter Brita nämns i början av 1700-talet, men jag hittade ett nämnande att De­ger­by indragits 1690. Kanske även Fantsnäs indrogs vid denna tid? Det enda man vet är att Fantsnäs till 1710 var skattehemman, efter detta kronohemman. Först 1858 fick von Born äganderätten enligt ” Fantsnäs som av misstag i jordeböckerna blivit tecknat som Krono, måtte skatterförklaras.” Varför Fantsnäs blev kronomark är inte klart, en möjlighet är ju det att staten övertog hemman som varit öde i över tre år.
Av åborättsinnehavare kan nämnas Simon Hindriksson (Smeds) 1756 överlåter den åt J F Fontelin. Senare 1798 nämns Johan Johansson Lynell? och Johan Mattson Bengts. Sandelin överlåter sedan åborätten åt Daniel Hoffström som samma år ger den åt J C von Morian för 1100 riksdaler år 1802. Från von Morian övergår rätten till S F von Born. 
Det nämns 1756 att Simos är öde.
Weckas har en lång lista på åboer bl.a. Johansson, Sjöholm, Juselius, Stenius, Brandt, Isberg och sist J V von Born.

Slutord

Fantsnäs tidiga historia är den mest intressanta enär det ser ut som om stället varit knutpunkt för den indre farledens användning från Stockholm till Viborg samt lokalt från Pernå kyrka till Kymmene gård och Strömfors. Därför har vägen till Nothusudden varit viktig för att man vinner nästan en timme tid med båt därifrån jämfört med Bredviken. Båtverk­sam­hetan har varit på Hemvikssidan, där även kolbränning förekom. Lidar kartorna styrker detta.
Saker som tyder på detta är namn i trakten på gamla kartor, viktiga ställen hade namn och mindre viktiga inte. Som viktigt namn kan nämnas Hästö, Vårdö och som mindre viktig Svartholm. Som bilaga finns en DVD med denna text samt med alla kartkopior, texter och bilder från Fantsnäs. Alla uppgifter får fritt användas.
ps. Speciellt åt släktingar som poängterar brister och fel i detta arbete säger jag ”Gör själv en bättre historia – materialet finns tillgängligt.”

FANTSNÄS ARKIVS PAPPER (Se bifogad DVD)

Åtkomst och ägareföljd på 1800 –talet

Här beskriver jag kort vad Fantsnäs arkiv innehåller.
1818 Maj, 16
Landshövdingens resolution med avslag å Löjtnantens Fontelins skatteköpsansökan.
1822, Okt, 7
Transporthandling varigenom Vicehäradsövdingen Karl Gustaf v Morians syster C E Ehrnrooth, född v. Morian och hennes man Överstelöjtnanten M Ehrnrooth, till Landshövdingen S. F. Von Born och dnnes fru C.G. v. Morian överlåtit besittningsrätten till Smed hemman.
1825, juni 10
Landshövdingens utslag att Sit- eller Sandholmen tillyder Räfsby, Köpbacka och Fantsnäs samfäl­lighet.
1849, Mars10
Hans Majestets dom att Sand- eller Sitholmen, som tagits till krutkällarbyggnad för Svartholms fästning tillhör Räfsby, Köpbacka och Fantsnäs samfällighet jämte anteckning när holmen till jordägaren återställts.
1849, Okt. 17
Häradsrättens protokoll i ett mål angående olovligt fiskande vari finns ett bevis av Lovisa magistrat att stadens fiskevatten inte sträcker sig längre än linjen tullbron till Harudden.
1854, Aug. 28
Rågångsprotokoll och två råläggningsbeskrivningar. Björnvik samfällighet
1861, Aug 5
Rågång m.m. kring Weckas hemman.
1874, Nov. 30
Guvernörens utslag, varigenom Räfsby och Köpbackabornas yrkande att få uppbära hamnavgifter av fartyg som ligga på deras vatten, såsom av staden bestridit, förvisats tilllaga domstol. 
1880, Dec, 21
Stängsel uppmaning till Räfsby och Köpbacka borna
1881, Mars, 18
Åbo hovrätts dom, varigenom Räfsby, Köpbacka och Fantsnäs ägare tilldömes ersättning för det att ett fartyg lossat och lastat i deras samfällda fiskevtten.
1882 Okt. 19
häradsrättens protokoll i fråga om undanskaffandet av ett av tredje man inom det samfällda fiskevattnet kvarlemnat fartygsvrak jämte förlikningsskrift och protest.
1849 Mars, 16
Guvernörens immisionsutslag för Sågbokhållaren Gabriel Johanson Sjöholm å Weckas hemman.
1850 Okt, 16
Hans Majesets faställelse å Guvernörens hemställda utslag med immission för Gabriel Sjöholm i Weckas hemman.
1851 Febr, 12
Gunrnörens immmisionsbrev för Gabriel Sjöholm i Weckas.
1851 mars, 29
Arvsförening e3fter Landshövdingen von Born, dens fru och son, varigenom förklaras, att Smeds kronohemman utan ersättning, enligt förättningarna tillkommer äldste sonen Protokollsekreteraren Karl Fredrik von Born
1858 Mars, 22
Guvernörens immoisionsutslag för Fänriken Otto Sjöholm å Weckas hemman
1858 Okt, 22
Guvernörens utslag att Smeds hemman är av skattenatur, jämte koncept till inlagan
1858 Okt, 22
Enahanda utslag beträffande Veckas hemman
1858 Dec, 3
Hans Majestäts faställelse å Guvernörens utslag angående Smeds
1858 Dec, 3
Hans Majestäts faställelse å Guvernörens utslag angående Weckas
1859 Febr, 1
Guvernörens utslag att, sedan Smeds hemman förklaras vara af skattenatur, Referen­dari­sekreteraren K. F. Von born ansökan om immission deri kommer att förfalla, jämte akten i ärendet
1859 Maj, 28
Åbo hovrätts utslag, att Fänriken Sjöholm av Guvernören bifalla immissionsansökning i Weckan hemman, med upphävande av Guvernörens utslag, vari det befann sig före utslagets meddelande
1860 juli, 2
Köpebrev varigenom Hovrättsauskultanten Otto Sjöholm och hans fru sålt Veckas hemman till Sekreteraren B W Juselius för 900 rubel silver
1861 Sept, 13
Tredje och vå föregående uppbud för Sekreteraren Juselius å Veckas hemman
1868 mars, 13
Arvsförening mellan Referenarsekreteraren von Borns arvingar varigenom Smeds hemman tillagts Senatorn Friherre J A von Born. (Se Sarvlaks I n:o 55-57) jämte fastebrev derpå
1877 Febr, 27
Auktionsprotokoll varigenom avlidne sekreteraren Juselius rättsinnehavare försålt Veckas hemman till Handlaren Vilhelm Stenius för 36 750 mark
1876 Febr, 15
Häradsrättens fastebrev jämte föreg. uppbudsprotokoll för handlanden Stenius å Veckas hemman köpebrev 
1876 Sept, 28
Köpebrev varigenom handlaren Stenius sålt Veckas emman till Herr J Stare ör f8 300 mark
1876 Okt, 13
Köpebrev varigenom Herr J Stare sålt Veckas hemman till bonden Otto Brandt för 3000 mark
1878 Okt, 11
Köpebrev varigenom bonden Otto Brandt sålt Veckas hemman till landbon Karl Gustaf Isberg för 3000 mark
1878 Nov, 28
Köpebrev och kontrakt varigenom landbon Isberg sålt Veckas hemman till Friherre V M von Born för 3500 mark, jämte tillhörande handlingar
1879 Febr, 25 
Arvskiftesinstrument efter senatorn Friherre J A von Born har igenom bl.a. Smeds hemman tillagts Friherre V M von born jämte fastebrev derpå (se Sarvlaks I N:o 93-94)
1880 mars, 10
Häradsrättens fastebrev jämte föreg. tre uppbudsprotokoll för Friherre V M von Born å Veckas
1908 Okt, 8
Överlåtelsebrev till dottern Karin och hennes man professor Wilhelm Ramsay
1909 Jan 28
Köpebrev jämte föreg. handlingar dermedels Friherre V M von Born försålt Östra Fantsnäs till Lovisa stad för 90200 mark
1917 Okt 5
Häradsrättens fastebrev jämte ???upp? för Karin och Wilhelm Ramsay
1918 Dec, 1
Arvskifte efter fru Karin Ramsay ??? varvid Fantsnäs går till maken (1/2) och de minderåriga barnen (5 x 1/10)
1919 Nov, 9
Ägostyckning Vårdö utbytes för Hulda Ramsay (Införlivat med Sarvlaks arkiv)
1920 Aug, 27 
Köpebrev angående husbyggnaden och tomten (torde gälla Smeds, se kartor)


Ägotillhörigheter och råer, samt rättegångar

1535
Råbrev mellan Keitall och Mertlax (sturkt avskrift)
1609 Aug 18
Synerättsdom angående råarna emellam Sarvlaks och Fantsnäs (orig. i Sarvlaks II N:o 41)
1748 juli 9
Rågångsprotokoll mellan Sarvlaks samt Räfsby, Köpbacka, Fantsnäs, Antby och Degerby (styrkt avskrift)
1768
Utgrag av rågångsbeskrivning emellan Lovisa, Tessjö, Keitala, Lappom och Räfsby
1770 juli 30
Uttdrag ur rågångsbeskrivningen omkring Sarvlaks egor emot Räfsby samfällighet
1772 Nov, 27
Häradsrättens utslag varigenom Smeds och Veckas hemman i Fantsnäs by tryggats
vid sin urminnes ? å Rågholmen och grundsundsgärdan inom Sarvlaks rå.
1779 Okt, 19
Egodelningsrättens protokoll och dom varigenom råerna bestämdes mellan Lovisa och Antby å ena sidan samt Fantsnäs, Köpbacka och Räfsby på den andra (avskrifter)
1778, 1780, 1781
Utdrag ur kartabeskrivning över Räfsby, Köpbacka och Fantsnäs ägor (Breitzholtz karta?)
1779 Okt, 21
Utdrag ur graderings- och delningsinstrument angående Räfsby samfällighets ängar och åkerlindor
1781 Aug, 6
Råläggningsinstrument mellan Räfsby samfällighet och dess rågrannar
1781 Aug, 13
Gradering av utmark och vassor och holmar i Räfsby samfällighet, utskrivet i förening med 1778-81 års kartbeskrivning N:o 81
1782 juni, 3
Delning av vassorna i Räfsby samfällighet (utskrivet i sammanhang med N:o 81)
1784 mars, 22
Kontrakt varigenom Smeds hemman emot Trumbars Nygårdan vid storängen, upplåtit tre ängspottor öster om viken till Trumbars (Drombom) i Räfsby
1799 Jan, 31
Häradsrättens protokoll varigenom Räfsby och Köpbackaborna ålades att öppehålla avloppsdike från Fantsnäs Storäng
1805 Jan,29
Häradsrättens protokoll varigenom Räfsby och Köpbackaborna vid 1= dal vite ålades att öppna utfallsdiket från Fantsnäs storåker
1805 Juni 4
Laga syn varvid bestämdes att storängsutfalldiket skall vara 2,5 aln brett och 1,5 aln djupt
1825 juni, 10
Landshövdingens utslag att Sit- eller Sandholmen tillyder Räfsby, Köpbacka och Fantsnäs samfällighet
1849 Mars, 10
Hans Majestäts dom att Sand- eller Sitholmen, som tagits till krutkällarbyggnad för Svartholms fästning, tillhör Räfsby, Köpbacka och Fantsnäs byar samfällt. Styrkt avskrift, samt anteckning om när holmen till jordägaren återställts och avgiften upphört.
1849 Okt, 17
Häradsrättens protokoll i ett mål angående olovligt fiskande vari finns ett bevis av Lovisa magistrat att stadens fiskevattnen icke sträcker sig längre än till linjen emellan tullbron och Harudden.
1854 Aug, 28
Rågångsprotokoll och två råläggningsbeskrivningar Björnvik samfällighet
1861 Aug, 5
1863 5/6 rågång mm kring Veckas Hemman (Se Sarvlaks III 12)
1874 Nov, 30
Guvernörens utslag harigenom Räfsby och Köpbackabornas yrkande att få uppbära hamnavgifter av fartyg som ligga på deras vatten, såsom av staden bestridit, förvisats till laga domstol
1880 Dec 21
Stängseluppmaning till Räfsby och Köpbackaborna
1881 mars 18
Åbo hovrätts dom varigenom Räfsby-, Köpbacka- och Fantsnäs-ägarna tilldömdes ersättning för det ett fartyg lossat och lastat i deras samfällta fiskevatten
1882 Okt 19
Häradsrättens protokoll i fråga om borttagandet av ett av tredje man inom det samfällda fiskevattnet kvarlämnat fartyg jämte förlikningsskrift och protokoll
1883 juli, 30
Avtal med handlaren R Terichoff att han för alla fartyg, som lossa eller lasta å Räfsby, Köpbacka och Fantsnäs fiskevatten skall erlägga 25 mark per styck (med bilagor)
1886 mars, 4
Åbo hovrätts dom varigenom fiskevattnens delägares anspråk på ersättning för fiskeskada (ämf N. 21) förkastades, jämt föregående guvernörsförbud och inlagor
1872 Sept, 18
Överenskommande angående utfallsdiket genom storängen samt låneagronomens undersökningsprotokoll me karta
1877 Okt, 31
Ägobytesavtal med Storskrapis hemman i Antby om rå i Storängen jämte karta.
1897 Okt, 5
Protokoll över lantmäteriförrättning om tillandningarna i Fantsnäs Bredviken utpålades ävensom ???ängarna provisoriskt utstakades (transumt till Sarvlaks)
1897 OKT, 28
Syn över åverkningen å Fantsnäs utängars områden, begågna av bonden V Lindros. Skeppare i Köpbacka, samt förlikning i deras ersättande
1898 mars, 15
Köpebrev varigenom Valko ängskiftet av Smeds hemman försålts sosom parcell åt apotekaren K Wahlroos (Lovisa järnväg)
1898 mars 23
Jordeboksutdrag upptagende för Sarvlaks/ bör vara Fantsnäs by/ denna by hävdar 2 t? 11k? Äng inom Lappom by enligt J F Barcks beskrivning 1833
1899 Febr, 13
Kontrakt med Lovisa-Vesijärvi järnvägsaktiebolag om järnvägens utfyllningar och bryggor m.m. i det samfällda vattnet tillsvidare
1899 April,12
Häradsrättens icke motvädjande utslag varmed Raksvehbacka råpunkt N:o 3 förklarats vara utgångspunkt för Fantsnäs
1899 juli, 26
Avhandling innehållande sämjouppgörande med Lovisa stad om hamnen
1900 Nov, 13
Avhndling var Fantsnäs avstått till Hartikas hemman i Köpbcka två ängspottar inom sisisagda hemmans skogsmark, om 14,78 arer
1900 Nov, 13
Enahanda avtal med Husas hemman i Räfsby om en ängspott av 20,72 arer
1900 nov, 13
Enahanda avtal aval med Skeppars ½ emman i Köpbacka om två ängspottar om 104,3 arer inom skog
1901 Nov, 17 
Från 18 nov. råupptagning och råbeskrivning kring Fantsnäs ängar
1901 Maj 25
Interrimsavtal med Lovisa stad om hamnområde
1901 Nov. 6
Häradsrättens utslag emot fiskarna Arbaham Lindfors och Johan Karlson om olovligt fiskande i Lovisa viken
1902 April 7
Guvernörens i länet utslag angående järnvägens skyldighet att årligen erlägga 300 Fm
1902 Okt, 20
Brevväxling angående olovligt förtöjande av pråmar i Valkoviken förlikt
1902 Okt 21
Meddelande över olovligt vägs begagnande över Fantsnäs
1904 Sept, 30
Skiljenämnden i Åbo dom med föregåend handlingar i fråga om ersättning för vattenområde expropierat till Lovisa stad
1905 Aug, 12
angående upphörande av västra sidans rågård kring Fanstnäs (jämför N:o20)
1905 Okt, 12
Rågång öster om Lovisaviken inlaga och utpålningsbevis
1905 Okt, 5
Häradsrättens vitesförbud mot åverkan, jakt och fske
1907 juli 8
Skifte och parcellutbrytning av samfälta Bergholm vid Päron botten
1908 juni 8
guvernörens utslag i fråga om expropiering av områden på Vårdö och Vårdöudd till lotsverket, med föreg. handlingar (Se Sarvlaks II 44)
????? syns inte på skannad bild
?????? den ägostyckning varigenom 1/8 av Smeds hemman öster om Lovisa viken avskilts till Källarland självbestående skattehemman tillhörigt Lovisa stad
Dito
1/3 av Veckas hemman öster om Lovisaviken, avskillts till Hattom självstående skattehemman tillhörigt Lovisa stad
1912 Okt, 5
Lantmäteriprotokoll om egobyte emellan Fantsnäs och Sarvlaks /styrkt avskrift 1914/
1914
Förslag av V M von Born ?? fisket i det samfällda vattnet
1914 Nov, 21
Lkvid mellan Fantsnäs och Sarvlaks för skog och byggnader på de ++ ägorna
1915 Sept 20
Stängselskyldighet mot Köpbacka uppsäges
1919 Febr, 16
Protokoll för bildandet av fiskelag i Fantsnäs, Köpbacka och Räfsby samt besvär sig befatta?
1926? Fiskeri ??
1928?? Nov 18 ???

Enär det finns flera versioner på hur Fantsnäs uppdelades och parcellerades ca 1930-60 så har jag lämnat detta bort. Ur historisk synpunkt är det bara en fråga om bosättning av Valkom och Vårdö.









Tillägg 4.4.2013
Tankar on Fantsnäs på 1500-talet före Golowitz tid

I silverskattelängden 1571 var ortens nästrikaste man Thomas Olsson. Enligt den ägde han inte någon båt, men det är mycket troligt att han samarbetade med Sarvlaks och Pernå kyrkby, dit det var enkelt att färdas med båt eller släde via Strömshålet. Som nämnt kunde Fantsnäs inte leva av enbart sädesodling. Man hade biinkomster. Enligt Benkt Erikssons bok om bondeseglats fanns i Pernå ca 8 bondeseglare av vilka den mest kända var prästen Teit, som var befryndad med Greutz. Teit hade egen båt med trafik närmast till Reval. Om Fantsnäs var lotställe så är samarbetet mycket möjligt. Fantsnäs sålde eventuellt tjära, fisk, tran och bräder och kanske smedprodukter. Smeden kunde få sin råvara från Forsby bruk eller Strömfors.

En karta B38 12/12-21 (Johan Rosberg,1858, se nedan) tänkte jag kommentera. 

Lovisa stad brann 1855 och det fanns planer på att flytta staden till Fantsnäs, men planen förföll pga. penningbrist. Kartan B38/12-21 är en karta uppgjord över området för den nya tänkta staden.
Kartan har många detaljer som andra kartor ine har t.ex. fem källor är utsatta. Däremot har kartan drag av både 1600-tals och 1700-tals kartor t.ex. Hemviken heter Österviken, vilket nämns bara före 1700-talet. Den nya vägen till Lovisa fattas. Dessutom fattas Veckas huvudbyggnad och Smeds huvudbyggnad kallas ”Veckas”. Soldathuset är beläget söder om soldatåkern, när det senare syns norrom åkern. Detta tyder på att det funnits två soldathus. Dejans hus på stallbacken fattas. Lothuset och rian syns. På Brännäs udde finns ett båthus på Hemvikens sida. Vägen till Vårdö som byggdes 1778 syns ej. Enligt kartan skulle man ta 499,35 tunnland för stadens grundande så att Sarvlaks skulle avstå 27,37 (närmast Råholmen), Ers hemman (185,56) och Fantsnäs (286,42). Fantsnäs skulle inte avstå Vårdö­udden eller området på Lovisavikens östra sida. 
Alla små åkerplättar och ängar är utsatta. Dessutom finns alla bergsklackar och kullar mm. På Råholmen syns fiskartorpet med två bodar.
Lewongs storskifteskarta från 1767 (Kartbilagan) skiljer sig från 1768 (s15) skiljer sig så att Smeds har två tomter (2) men senare bara en tomt (2). Detta tyder på att smeds hus flyttats ca 50 m söderut .