Jordbruk, odlingsjorden och mantal

 

Ytmått har ändrats och ofta har ländgmått användts som ytmått, närmast gäller det enheten stång (2,97 m) och aln. En kvadratstång var 100 kvfot = 8,82 kvm Aln som ytmått har jag inte kommit på, men Bengt Eriksson nämner i sin bok om medeltida bondesegling, att 18 alnar var ca 5 ha och 1,3 skatte.

På Fantsnäs nämns i bosättningslängderna 2 skatte (1543-1557smeds och ) sedan 1 ¾ (1557-1579) och 1 2/3 år 1600. Åkerjorden nämns 12 aln (1557) och senare 9+9 för Smeds och Weckas. Golowitz fru Karin nämns 1618 som 24 aln, men inkluderar Köpbacka. Fantsnäs nämns 1654 som 12 aln, men på Simos nämns ingen areal. År 1674-83 blir talen 12+12 för Smeds och Weckas. Nicus har 1684 talet 15 aln och Fantsnäs 1695 hela 30 aln. Samma antal 15+15 förekommer 1764 För Smeds och Weckas.

Generellt har det i själva byn gällt ca. 5 ha per hemman med tilläggsmark i utmarkerna.

 

Anders Allardts doktorsavhandling behandlar de ekonomiska och sociala förhållandena i Borgå län 1539-71. Enligt hans teori kan Fantsnäs odlingar jämföras med grannarna enligt följande.

 

 

skatternas

rökarnas

stängernas

stångens

skattmarkens

 

Köpbacka

antal

1

Antal

2

Antal

5

Pris

4,5

Pris

22,5

Räfsby

3

8

5

4,5

22,5

Antby

3

12

5

6

30

Degerby

3,5

9

6

4,5

22,5

Fantsnäs

2

6

5

4,5

22,5

 

Man kan konstatera att det fanns 6 rökar, dvs. hemman eller hus i Fantsnäs by som tillsammans betalade två skatter och den odlingsbara jorden var 5 stänger d.v.s. samma areal som i Köp backa, Räfsby och Antby.

Antby har det största antalet rökar och det högsta priset på skattmarken och på stången, vilket antingen tyder på att åkrarna odlats längre eller på att jordmånen varit bättre. Detta i sin tur kunde leda till slutsatsen att Antby varit moderbebyggelsen i den södra delen av Märtlax fjärding, möjligen tillsammans med Fantsnäs, eftersom dessa kan räknas som tydliga koloni sationsnamn. Stora åldersskillnader torde dock inte föreligga.

 

Fantsnäs skatter 1557 erlades i följande form:

i varierande mängder penningar, råg, malt, havre, smör, fisk, bast, näver, bräder och hö. Betalningar i tjära förekom. Namnet Tjäruklobben (-kabben) och tjärmilan jag hittade tyder på tjärframställning redan på 1500-talet.

Man kan antaga att man på 1600-talet mest odlade råg samt korn och lite havre, såsom på Sarvlaks på denna tid enligt Siren. (Råg 8, korn 2 och havre 1 tunna).

 

Enligt mantalssystemet skulle ett mantal ha så mycket jord att en bonde kunde leva på den. På 1700 talet ansåg man att ett mantal betydde ca 4 ha åkermark, men övrig mark med impediment kunde vara över 1000 ha. Enligt skattlängderna från Fantsnäs hade ägaren en häst och 2-3 kor. Av den odlade marken var störta delen betesmark. Uppskattat från 1700-tals kartor var åkrarna ca 10 ha för två hemman, vilket går ihop med antagandet av 4 ha/mantal.

 

Jacob Faggot har 1750 beskrivit Pernå socken och kommit fram till fakta om odlingsarealer och skattehemman. Pernå består av 170 ½ mantal, som är delade på 334 gårdar eller rökar, varav följer att mantalen äro knappt till hälften kluvna. I varje mantal belöper jorden, I och II, på vart mantal,

Åker närmast 33 tunnland

Äng 63 tunnland

mulbete och utmark V 471 tunnland

 

Jakob nämner att Svenska Lantbrukets hinder och hjälp nämner att ett helt mantal behöver,

  1. Åker som hälften träde 40 tunnland
  2. Äng till minsta 90 tunnland
  3. I mullbete eller god utmark 100 tunnland

 

Pernå befolkning var då mankön 2022 och kvinnokön 2264 (summa 4286). Av detta följer att varje mantal hade 25 personer i medeltal.

Jacob anmärker att att varje mantal (33 tunnland) eller 16 ½ tunnors årligt utsäde samt 25 personer folk. Utsädet kastar av sig 3:e korn som på mantalet gör 49 ½ tunnor säd och ej fyllest 2 tunnor till uppehälle för var person, som inte förslår till en ungdoms och mindre till ett fullvuxet arbets-jons bärgning. Därför bör nödvändigt tilskaffat säd genom svedjande.

 

Detta visar att Fantsnäs inte kunde leva på odling, utan andra inkomster såsom lotsning, fiske, trärbränning och smedarbete måste ha funnits. Fantsnäs arealer låg långt under medeltalet, men utmarkerna var större än medeltalet. Nämnas kan att de som hade åkrar nära havet hade rätt att fiska utanför åkrarna. Samtidigt fick man sjöfoder av vassan.

 

        1. Fantsnäs odlingar

Redan på 1690 års kartor finns samma åkrar som på Lewongs skifteskarta av 1768. Han har gjort åtminstone tre storskiften 1764, 1767 och jämkad 1768. Dessa odlingar har inte mycket för ändrats förutom det som landhöjningen åstadkommit. Exakt samma åkrar syns på en karta (Sv.Ka. Handritade kartor över Finland Portfölj 39 blad 76 från ca 1750). Ökningen av od lings jorden har kommit från att de befintliga åkrarna förstorats, förutom Bredviksåkern som kommit till i slutet på 1700-talet. Fantsnäs hade dessutom odlingsjord ca 3 km nordost, nära Korsvik. Stället kallas Virbäcken ca 10 ha. Det anskaffades antagligen i slutet på 1700-talet.

 

Jämfört med 1690 års karta kan man säga om odlingarna 1768 följande:

Norr- och Hemåkrarna syns som på 1690-talet. Även Smedsåkern, Grundsundsgärdan (Lång sandsgärdan) och Råholmsgärdan syns. Långsandsgärdan finns inte p.g.a. vattenståndet på 1690-talet. Braskåkern finns 1690 men inte Brask- eller Dahlsgärdan. Braskviksåkern syns inte heller. På 1690-talskartan nämns två åboar med 3:14 ½ per man samt ett annat tal 6:29. Dessa tyder på två hemman med 6:29 per hemman. På Lewongs karta 1778 är talen 9:19 ¾ vilket tyder på ett ökande av åkrarna med ca 50% från 1690 till 1778.

Broterus karta 1690 säger att Degerby har 582 alnar åker och Fantsnäs 30 alnar av tvenne åboar som ovan 3:14 ½. (Förhållandet aln till tunnland har jag inte kommit på)

 

Den bästa bilden av odlingarna får man från Lewongs storskifteskarta från 1767 och den jämkade kartan 1768. Den jämkade ger följande uppgifter.

Delningen har skett 10 augusti 1768 med J Lewong och nämndemän var Johan Köpas från Gammelgård och Johan Petas från Påvalsby. Närvarande var även Kronolänsmannen Hinhic Jakob Slöör. Åbon på Weckas var Ernest Joansson och åboarna på Smeds Johan och Simon Hindrikssöner . Delningen av åkrarna blev följande:

  1.  
  2. N:o 1 Weckas kronohemman Augument under Rusthållen N:o 14 och N:o 15 av Borgå

    Companie, samt lotshemman , bebos av bonden och lotsdrängen Ernest Johansson, består av ett hemman ½ mantal och 26 R 4 % Silvermynts ränta samt 15 alnar jord varefter undfått följande,

     

    Namn

    litt

    beskaffenhet

    åker

    linda

    Norråkern

    A

    Sand o Mojord,dels grov och svag

     

    31 1/2

     

    Dito

    A,B

    Svag lera med sand 3e o 4e graden

    1

    12

    Hakabackgärdan

    C

    God sandjord 3e graden

     

    5 1/2

     

    Av Hemåkern

    D

    Sand dels litet mullblandat 3e gr

    1

    7 1/4

     

    Samma åker

    E

    Sandjord med liten del sjöbottenjord 4e gr

    2

    27

     

    Dito

    e

    Linda

     

    2

     

    Dito

    F

    Mullblandat sand med lerbotten 2a gr

     

    8 1/2

     

    29 1/8

    Lågsundsgärdan

    G

    God sandjord 3e gr

     

    13

     

    2 1/4

    Braskgärdan

    kl

    Grov sand, lera o sjömull 3 o 4e gr

    2

    2 1/4

     

    2

    Bastugärdan

    K

    Lerjord i 2a gr

     

    6 1/4

     

    1

       

    SUMMA

    9

    19 3/4

    1

    3 1/8

    Hälften till årligt utsäde Bohlåkrarne är 4: 25 7/8

    N:o 2 Smeds krono hemman Augument under Rusthållet N:o 81 av Borgå Companie bebodd av bönderna och lotsarna Johan och Simon Hindrikssöner. Består av 1 hemman ½ mantal 26 R 4 % silvermynt ränta samt 15 alnar jord varefter det undfått följande åkrar,

     

    Av Norråkern

    A

    Sand o mojord 4e gr, mot N:o1 Lit E

    2

    27

     

    12 1/2

    Dito

    AB

    Svag lera o Sand

    1

     

    16 1/2

     

    hemåkern

    D

    Sand dels mullblandat med svag lerbotten 3e gr

    2

    12 1/2

       

    Smediegärdan

    G

    God sandjord med lerbotten 3e gr

     

    18 1/2

       

    Rågholmsgärdan

    H

    Sand och mojord 4 e gr

     

    6 1/4

     

    2 3/4

    Braskåkern

    K l

    Grov sand svag lera o sjömull

    2

    2 3/8

     

    4

    Linda

    E

    Uti hemåkern

       

    16 1/8

     
       

    SUMMA

    9

    19 3/4

    1

    3 1/8

       

    Hälften uti årligt säde 4: 25 7/8

         

    Utåkrarna blevo nu som tillförene förde på vart hemman varutom en ödelagd åker Dahls gärdan kallad lit X blev avmätt och delt hemmanen emellan och på det Weckas hemman som uti utf?? är ?bistand mätte til? utjenlig.och nyttig uppodling, så blev Nor om Smeds Bredviks åker, utsedt åt honom stället lit y varest han äger godt tillfälle at uppodla på et ställe, vah honom brister, varföre bemälte utåkrar nu varda påförde på följande sätt

     

     

    1. N:o1 Weckas

    Österlidtegarna

    T

    Sandjord 4e graden

     

    5 1/2

       

    Dito

    t

    Nybruk avsamma beskaffenhet

     

    2 1/2

       

    Lotsens kålland

    O

    Sandjord

     

    1

       

    Dalsgärdan

    X

    Sandjord 3e gr sedan diken avgå

     

    18 3/4

       

    Vid Bredviksåkern

    Y

    Sandjord, utsedt till ny uppodling och fyllnad

    1

    23 5/4

    1. SUMMA

    2

    19 4/8

    N:o 2 Smeds

    Bredviksåkern

    N

    Vattusand I 4e gr

    20 3/4

    Hummelgårdsgärdan

    O

    Sandjord 4e gr

    2

    Kållandsgärdan

    R

    Leraktigt i 3e gr

    2 4/8

    hemåkerstycket

    J

    Sandjord 4e gr

    5

    österlidtegarna

    T

    Sandjord 4e gr

    1

    2

    Dalsgärdan

    X

    Sandjord 3e gr

    18 3/4

    SUMMA

    2

    19 4/8

    Soldatåkrarna består

    Långstrandsgärdan

    S

    Sandjord i 4e gr 4

    Strandgärdan

    Z

    Ävenledes 6 3/4

    Vid Österliden

    V

    Av lika jordmån 6 1/4

    17

  3. SUMMA

17

Sedan föreskrivne jämkning var skedd kommo parterna överens at Weckas hemmans åboen Ernest Johansson får ehålla hela lindan uti hemåkern Lit E efter den ligger dess lott, ?lemmatson mot lika vidd, äng, utiBraskängen under Dahlsgärdan, vartill åtgingo tvenne Weckas hemmans tegar ifrån Gärdes Gårdenne till ängens Diket och den tredje som ligger Norrom Weckas hemmans lada gick åt så att Weckas åboen behåller allenast fyra alnar bredd å dess norra sida varmed parterna förklara sig nöjde.

Vidre förbehållo sig partnerna att alla förbrukade vägar i åkrar och ängar få vida the för någodera åbon nödige äro stå öppne till Bruk och nyttjande. At legroparne vid backändan emot Wecka linda ned om dess ria, måge få av bägge åboerne nyttjas, emdan det skall vara det endaste stället varav dugelig murlea skall kunna tagas och även att utfallsdiket ifrån Smeds hemmans tillhöriga hemåker litt D igenom Weckas del litt E bliver väl vidmakt och öppet hållit, på det vårvatnet icke må stanna på ? bemälte lott somon liggande ?åg melan Backarna.

Vidare hade parterna intet at påminna som intygas. Tid och ort föreskrivna LEWONG

 

 

Jämfört med en tidigare karta från 1764 den 22 sept. med storskifte refererane till 1762 kan vi konstatera följande;

  1. Bohlåkrar (gemensamma)
  2. -Norråkern A o B, Hakabackgärdan C ;Hemåkern D,E,e,F; Smediegärdan G; Rågholmsgärdan H;Långsandsgärdan I;Braskåkern K,L; Bastugärdan L.

    Summa 19 : 7 1/2 Äng 2: 6 3/4 hö 1 7/8.

  3. Utåkrar som inte komma i delning
    • Bredviksåkern N; Lotsens Kåhlland O; Hummelgårdsgärdan o; Kåhllandsgärdan R; Hemåkerstycket S; Österlidtegarne T; Nybruk T; Summa 2:9 7/8
  4. Soldat Åkrarna
    • Långstrandsgärdan P; Strandgärdan Q; vid Österliden V; Summa 0: 17
  5. Weckas kronohemman, Agument under rusthållen N:o 14 och 15 vis Borgå companie samt Lotshemman, bebos av bonden och lotsdrängen Ernest Johansson, 1 hem ½ mantal samt 26:4 Ränta och 15 alnar jord.
    • av Norråkern B; Hakabckgärdan C; ac Hemåkern D o e; Långsandsgärdan J; Rågholmsgärdan H; Braskåkern K o L Summa 9: 19 ¾ Äng 1: 3 HÖ 1
  6. Smeds Kronohemman Augument under Rusthåll N:o 81 av Borgå Companie samt Lotshemman, bebos av bönderna och Lotsarna Johan och Simon Hindricssöner best 1 hem ½ mantal och 26:4 Ränta och 15 alnar jord
    • av Norråkern B; av Hemåkern D o F; Smediejärdan G; av braskåkern K; Braskgärdan U; Summa 9: 19 ¾ Äng 1: 3/4 HÖ 7/8
  7. Utåkrar som icke komma under delning

N:1 Weckas Österlidterga T o t; Lotsens kåhlland O; Summa 0:9

N:2 Smeds Bredviksåkern N; hummelgården o; Kåhllandsgärdan R; hemåkerstycket S; Österlidtegarna Summa 2: 5/8

Dessutom äro soldatåkrarna till hela byn varande. Underskrift Lewong.

 

 

Räknat från Lewongs karta med linjal får jag följande arealer (mätfel +-20% i synnerhet på små plättar),

 

 

 

 

 

 

Lewong 1768

Weckas

Smeds

Åker

Linda

Åker

Linda

Norråkern A

Norråkern A

dito A,B

9200

dito A,B

19000

2000

Hakabaksgärdan

650

Hemåkern D

5200

Hemåkern D

11500

samma

10900

Henåker linda

400

400

smedjegärdan

2600

samma

1000

3000

råghg

600

Långsundsgärdan

800

braskåkern

8700

800

Braskåkern

11000

2100

linda

2200

Bastugärdan

1000

SUMMA kv.m

40150

5500

kv.m

42400

5000

Hälften till årligt säde

 

Talen på kartan är tummland, som är lika med 32 kappland. Med linjal fick jag tunnland till ca 4200 kvadratmeter, när det är 4900 kvm d.v.s. den areal man kan så med en tunna säd. Texten hälften till årligt säde betyder att man idkade växelbruk. Hemmanen har sålunda ca. 5 ha jord vardera, vilket går ihop med den tidigare nämnda definitionen på hemman och åkerjord.

 

I början på 1900-talet har V M von Born beskrivit åkrarna med ritningar och arealuppgifter samt med cirkulation av odlingen (se arkivet). Åkerskiftena har fått olika benämningar No= 1, 2 och 3 så en direkt jämförelse med arealen 1778 är svår. V M blandar ihop även tunnland och ha vilket gör jämförelsen ännu svårare. År 1901 nämns hemåkerskiftet IV som brutto 8,02 och netto 7,20 (tunnland antar jag och här ingår Smedsgärdan) Jämfört med min uträkning ovan 1,74 ha tycks arealen ha fördubblats på 150 år. Från Bredviksåkern nämner jag cirkulationen.

 

Bredvik nyodling br 5,20 n 4,60

No= 1

No=2

 

göds. träde

träde

 

råg

råg

 

potatis

 

vårsådd

 

träde

 

råg

 

bete

 

bete

 

bete

 

havre

potatis

 

träde

gräs

 

råg

?

?

På hemåkern nämns korn, men annars har od lingen varit råg, vete och potatis.

 

För att få en bättre bild av gårdens produkter visar jag en tabell (nedan) för augumentsränta till Bajars.

 

Redskap och hushållslistor finns flere i arkivet bl.a. en auktions lista samt listor av VM von Born när han dotter och hennes man övertog Fantsnäs.

Nämnas kan följande lantbruksredskap som ännu fanns då jag var ung på 1950 talet. En el motor som drev en klabbmaskin, en pärthyvel, en tröska och en kvarn. Dessutom fanns en slot ter maskin och en räfsa för hästar. På gården fan ns två gamla hästar Polle och Aulis, ett tiotal kor, får, höns och grisar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Augumentsränta Smeds 1824

Rb

kop.

Kontant penningar utan förvand.

7

2

2 tunnor 12 ½ kap. spannmål

25

32

??lön för dito

3

48

1 ½ # i Humle

-

31 1/4

1 tunna 8 15/16 kappa hafre

8

44

??lön för dito

1

40

1 # 13 1/3 smör

?

?

½ # talg

-

13 3/4

19 ½ # kött?

1

91 1/2

?/32 delar Oxe??

-

94 3/4

8 ½ # torr fisk

1

56 1/4

1 1/12 Får

3

26?

1/8 Get

-

18 1/8

½ höna

-

16

5 ? ägg

-

10

3 ½ parm hö eller 255 # natura hö

-

-

2 ½ kärra ? halm

-

37 1/2

6 åke ? dagsverken

10

30

9 dräng dito

8

10

SUMMA

74

59 1/8

3 december 1827 kvitteras av Louise Ehrnrooth

 

Det finns uppgifter om Hägerflyghts ä gande Smeds kronohemman tilldelade "ängar" för 15 alnars jord i byamål. Årtalet kan inte läsas, men är från ca 1780.

Jag tog upp detta för där nämns Nigrei äng. Denna åker/äng låg på Lo visa vikens nordöstra sida vid d.v.s. numera på Hattom område. Fantsnäs hade en del udda marker såsom denna äng före stor skiftet. Dessutom förekom vissa byten av mindre ängar. Nämnas kan att man på Nigrei ängen någon gång odlade tobak!

 

En anteckning nämner att "Det torp som Hägerflycht inrättat vid Dahlsgärdan tillfaller Smeds 1779." Det ha sålunda funnits ett torp vid Dahlsgärdan.

 

Som intressant detalj kan nämnas ett kontrakt, där löjtnant Jacob Fredric Fontelin fick åborätt 15.8.1798 på Smeds No2 ett halft mantal med bl.a. följande bestämmelse,

"… årligen i åker utså någre kappar jordpäron på det denna frukt må till fri nytta blifva i landet allmänne kännt."

 

Det gällde potatis som man ville utbreda i Finland som matprodukt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nyare infrakarta över Fantsnäs (2013 mars?)