Fantsnäs historia sett ur gamla kartor.

 

Genom att studera gamla kartor kan man få reda på mycken information. Lantmäteristyrel sen har många både på nätet och i sitt arkiv. Dessa kartor ger detal jerade uppgifter om terrängen och bebyggelsen, speciellt efter storskiftet. En annan källa är Riksarkivet, där det finns kartor och skattelängder. Dessa finns nuförtiden på nätet. Fantsnäs, Räfsby, Köp backa och Antby hade i tiden gemensamma områden och det finns ca trettio kartor i Lant mäteriar kivet. Mera kartor kan hittas i Svenska riksarkivet, på Svenska lantmäterikontoret och i Sven ska krigs arkivet. En del kartor i bokform har ut kom mit t.ex. "Konungens kartverk från Finland 1776-1805".

 

Att läsa uppgifter från gamla kartor.

Arkitekt Elmar Baderman har gjort sitt diplomarbete och sitt licentiatarbete (ca 1966) på THS om bya bild ningen i Finland, där han studerat 10-20 000 kartor, som finns på mikro film.

Ur arbetet kan vi dra följande slutsatser om gamla kartor.

  1. Åbyggnader var ritade i profil och andra byggnader uppifrån med fyrkanter eller rektanglar. Först på senare hälften av 1700-talet blev alla byggnader ritade som rektanglar. Profilbilderna ger inte exakta läge för byggnader.
  2. Från slutet av 1600-talet är åkrar, tomter, skogar, gärdar, stenar och höjder inritade med text t.ex. "Tavastöön onyttig moras" på Degerby–Fantsnäs karta 1690
  3. På 1700-talet i synnerhet efter storskiftet är åkrarna uppmätta och utritade med olika färg för olika hemman. Dessutom finns "tomma" tomter där gamla hemman legat. Vägar, stigar och gärdsgårdar är synliga.
  4. Sällan finns namngivet verkstäder "pajat", brunnar, kolmilor, mark nadsplatser eller andra aktiviteter. Som exempel Badermann, som i sina kartor bara hittade 8 st. hant verkare benäm ningar av vilka en var på Fantsnäs 1767. Som ett annat exempel av rättningsplatser som han ba ra hittade två i hela landet, fastän det säkert finnits många fler.
  5. Brandsäkerhetsförordningar sade att hus inte fick ligga nära varandra eller nära Åbyggna den. Rian var ofta i två hus, som senare byggdes ihop t.ex. på Fantsnäs, där den blev L-formad.

Gamla kartor (1600-tal)

De äldsta kartorna på bynivå finns från förra hälften av 1600-talet, men de säger litet om byggnader och deras läge. T.ex. jordeboken från 1600-talet lägger Fants näs på nuvarande Lovisa viksidan, fastän byggnaderna var vid Sarvlaksviken. Se sid 6. Kanske Fantsnäs är ritad vid Degerbyviken för att området sträckte sig till båda sidorna av viken, eller så har trafiken, när mast sjöväg en, skett denna väg. Änen Hemviken kunde ha varit huvudtrafikleden.

På kartan ovan syns en stig till Vårdö, vägen byggdes först 1778. Vägen (stigen?) till Fants näs syns även och den slutar vid byn.

Förr kopierade man gamla kartor och de som kopierade läste namnen fel och platser fick olika namn, som exempel Fantsnäs som förekommer i många former så som Fansnäs, Fransnäs el ler Fanznäs. Kartor ritade på 1800-talet kan vara kopior av 1600- eller 1700-talskartor, som till exempel Lovisa stads karta från medlet av 1800-talet, där strandlin jerna följer 1600-tals kartor.

Bästa sättet att avgöra en kartas "botten" är att följa strandlinjerna och beakta landhöj ningen, som i trakten är ca 40 cm per 100 år. Sålunda var vattnet på 1600-talet ca 1,6 m högre än idag. Genom att följa t.ex. 2 m höjdkurvan, kan man tänka sig strandlinjen på 1500 -talet.

Kartan ovan visar "Bässholmen" omgiven av vatten, vilket stämmer för 1600-talet. Tol kandet av kartan är svår, inga åbyggnader syns och i byn syns fyra byggnader. Åkern är dåligt ut ritad så läget på byggnaderna är svåra att bestämma, jämfört med da gens karta. Enligt Hemvikens form, så torde husen på kartan ligga där Smeds ligger idag, kanske lite mer mot havet. De två större husen norr om byn tolkar jag som lotshus när både Smeds och Weckas var lotsställen. Ena lotshuset finns ännu idag och grunden till ett annat hus hittas även. En annan förklaring till husen kan vara lador. Husen är ritade större än verkligheten.

Bilden ger bara uppgift om vägen till Degerby och åkrarna. Inga tecken på Smedsåkern finns, vilket tyder på att kartan är gammal. Namnet "Bredviken" förstår man av vikens form på denna karta.

Brotherus karta från 1690-talet (se arkiv bilder), visar att Bässholmen är fast i fastlandet och åkrar nas antal har ökat. Två hemman syns tydligare bred vid va randra, mellan strand en och Hemåkern. Se nedan till vänster. Från andra gamla kartor kan man få mera uppgifter, som att ena huset le gat rakt öster om en råsten, som har Creutz ska vapnet inhugget. Mer information om gamla vä gar och stigar samt var de gått, får man i naturen, för spår finns än nu kvar.

Pärmbilden är en karta från medlet av 1700-talet där vägarna syns bra även till Braskvik en. Nothusudden heter Tranö och på udden står det båthus. Otterviken heter Bjurviken och Tjäruklabben är nämnd.

Kartan nedan till höger är från 1700-talet, men strand linjerna följer tidigt 1600-tal eme dan Rå holmen är helt omgiven av vatten. Nothusudden heter Brännäsudd. Creutz råsten är ut märkt såsom två hus. Det att Bredviks åk rar na är utritade, vi sar att kartan är från slutet av 1700-talet. Märk att Weckas le gat rakt österom rå stenen och Smeds nordväst om Weckas och närmare stran den. Vänstra kartan visar husens läge på 1600-talets slut, bredvid varandra ca 25 m väster om Smedjegärdan.

Storskifteskartan av Lewong 1768 nedan, är redan gan ska exakt, man skulle ju då mäta åkrarna vid skift andet. Var je åker och gärda har ett namn samt utbred nings område i naturen, där stenar och kullar syns. Även vä garna (stig arna) är klart ritade. Mest intressant är att husen är inritade på si na rätta ställen. Undan tag är de två huvudbygg naderna, som är ritade i profil med två skor stenar, så exakt läge kastar med ca 10 meter. Ett ställe heter "kåhl lands gärdan", där man odlade kål. Andra intressanta ställen är Lot hus, soldattorp och Smediegär dan, som visar att en lots och en soldat bodde där, samt att stället torde ha haft en smedja. Gamla skattelängder visar att Fantsnäs betalade skatt i bl.a. tjära och kol, vilket tydde på produktion. En udde heter Tjäruklobben, där jag efter idogt sök ande hittade en tjärmila, med övre brännbotten med en flat sten, där tjäran rann in i samlings kärlet. Denna mila låg vid stranden. Gamla kolbitar fanns överallt. Se bilder i bilagan.

Vägen till Brännäs slutar vid ett litet hus, se kartbilaga s.4, som jag antar var smedjan, för vägen går från milan till kolgärdan och till smedjan. Milan, en större kolmila hittade jag på brännäs nära stranden på Hemviksidan. Den första kommendanten Hägerflycht på Svart holm, dog 1788 på Fantsnäs och han torde ha haft soldater i arbete på Fantsnäs, när fäst nings bygget låg nere. Arbetet var antagligen "svart jobb" för jag har inte hittat uppgifter om arbete eller vilka som arbetade där.

Den smedja, som borde finnas nämns inte, men jag hittade den i en karta, som fanns i arkitekt Badermans diplomarbete.Del av Breitzholtz karta 1781 nedan.

Breitzholtzs karta gäller Räfsby Köpbacka och Fants näs. På kartan nämns åkrarna vä arna, husen mm. Vägen till Degerby är utritad. Där nämns åkrar och skogar som hör till de olika hem manen, men Svart holms ä gare är inte nämnd. Smeds syns såsom Creutz rå, Lotshuset nämns även som soldat hus. Rågnäs fiskartorp finns. Vägen till Vårdö är utritad, för den bygdes 1778. Hela kartan finns i arkivmappen på DVDn.

En nyare version av Breitzholtz karta sid 17 i färg. Här ser vi Smeds och Weck as, vägen till Lovisa och Brännäsudden, där det fin ns en sam fält tomt, som tyder på att båt trafiken till skärgården gått här, troligen främst för lotsarna. Råstenen finns kvar.

Kartan B36 10/5 (1861-63) ovan, visar läget nästan såsom det är idag. Vägen norrut slutar vid Pärtkorgen (lots huset). Åt söder slutar vägen vid kolgärdan och en stig går österut mot Braskviken. Vä gen till Köpbacka går längs den raka sten muren till stallback en, där arbetarhuset och höns huset syns. Smeds och Weckas ligger på sina nuvarande platser. Weckas nuvarande hus byggdes av V M von Born ca 1885 av träd, som en storm fällt. Enligt sägen ritade dottern Karin huset, hon hade studerat arkitektur vid Tekniska Högskolan i H:fors. Det gamla huset flyttades till Val kom. Lewongs karta visar att huset ursprungligen tillhört Smeds.

Gr

Gundstenarna till huset öster om Smeds finns kvar och den andra bredvid är "Jussila" d.v.s. förra sädesmagasinet av stock. Soldat huset och dess åker syns närmast stranden. De två små husen var antagligen bodar, av vilka den ena torde vara "Elvenss bo", en bod, nära Smeds idag. Denna torde vara gammalt 1600-tal, för att golvbräderna är insatta i väggen. Där bodar na finns på kartan går vägen från Weckas till stranden nu för tiden. Märk att stenmuren från ar betarhuset går bara till lothus vä gen. Denna del torde Häger flyght ha byggt. Resten av muren runt Weckas byggde enligt sägen Wilhelm Ramsay. Magasinet "Jussila" har under sig en välvd sten käl lare ca 7 x 10 m, som torde ha varit byggd av Hägerflycht.

 

Kartan nedan är en förbättrad version av Breitholtz karta (1781) från medlet av 1800-talet. Bilagorna visar mera av denna.

Länskartan på nästa sida från slutet av 1800-talet nedan visar Smeds med sina lönnar, vilka finns kvar i dag. Weckas syns med arbetarhuset i trädgården. Stallbacken visar byggnader som inte är boningshus, de är gråa. Ett fiskartorp syns på Råhol men samt vintervägen. Jag har märkt ut kolmilan och tjärmilan. De två husen med ? är svåra att ty da, för de är ritade större än verk ligheten. Torde vara en strand bastu och ett litet arbetarhus.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Exaktare kartor och uppgifter

 

Det nuvarande Smeds hemmanet finns på sitt nuvarande ställe på en 1798 års karta. Den visar även en stenmur ca 100 m lång, som ännu finns idag. (Se mappen "Tillägg på DVDn)

 

Modern teknik.

 

Olika satelliter kan idag taga många olika uppgifter om marken, de har ett tiotal olikaka me ror som tar specialbilder. Att få specialbilder av sitt ställe är mycket svårt och framförallt dyrt, det kostar tusentals dollar. Gratisbilder får man från Google, men noggrannheten är inte till räckligt bra, trots att Lovisatrakten, tack vare atomkraftverket, är noggrannare fotograferat än normalt.

Däremot kan man beställa från lantmäteri kontoret en del intressanta kartor. Jag beställde en infraröd (värmestrålnings) flygkarta över Fantsnäs. Idén var att hitta med värme strål ningen gamla hus grunder, men det lyckades inte. Däremot fick jag en bild av gamla åkrar (röda) som vuxit igen och hur vassen växer (violett) längs stränderna. Se DVDn för hela kartan.

 

Mera lyckad blev en beställning av en LIDAR-karta, d.v.s. en laserskannad terrängkarta med en marknoggrannhet på 15 cm på höjden och en meter på bredden, tack vare närheten till atom kraf tverket, för man ville kartlägga översvämningsfaran i bygden.

 

Kartan visar den bara marken så att träd, växtlighet och byggnader är borttagna med data prog ram. Bilden liknar närmast månlandskap. Tack vare denna typ av karta hittar man låga "gro par", som är svåra att hitta i naturen. Dessa gropar är ofta gropar efter hus som haft källare, eller så är det fråga om jordkällare eller andra grävda gropar. Vid utgrävning av dessa gropar hittade jag en bronsknapp, en del järnföremål, samt glas av fönster, flaskor mm. Se Arkeologiska bilagan och DVDn. Tidigare hade jag hittat kruk- och porslinsbitar och benbitar (se bilagan). Dessa fynd var från ställen husen på 1700-talet legat enligt kartorna.

Tack vare laserkartan hittade jag andra husgrunder, en isgrop, en vallgrav från 1944, tjärmilan samt en gammal potatisgrop. På kartan syns gamla åkerdiken och spår efter gamla stigar (s24).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Smeds hemlighet öppnade sig när jag hittade en husesyn från 1805, där man nämner "ett ca 30 år gammalt hus med rutten sydända", som byggts av Hägerflycht. Mitt hus har rutten nordända. Lös ningen är att huset flyttats och vänds ett halvt varv runt. Flyttningen kan möjligen ha gjorts nära i Fantsnäs eller från längre av stånd t.ex. över isen. I så fall är det okänt varifrån huset kommit. När huset, enligt Sarvlaksarkivet brädlades 1812, så har en del förändringar gjorts, vilket lett till uppfattningen att huset byggtas då. Troligast är att huset flyttast ca. 50 m söderut, se Smeds tomter på Lewonga karta 1767.

Kartstudierna ledde till att jag fick reda på hus och deras läge, samt när man byggt stenmurar mm.

I bosättningslängderna fann jag mera upp gifter, bl.a. vem som bott på Fantsnäs, om åker arealer och om när husen varit öde eller blivit brända av ryssen. Daniel Golowitz fick Fantsnäs i förläning 1606 till frälse, men 1608 var stället öde och 1609 "Daniel Golo witz optagit 3" och 1625-26 byggde han sin sätesgård här. Denna har antagligen legat under mitt hus, vilket en LIDAR-karta inte kan visa. Se sid 49.

 

Det står 1623 i bosättningslängderna, om Degerby, som även tillhörde Golowitz "3 ½ under Fantsnäs" och Golowitz. Om Degerby må näm nas 1669 "Wählbygdt brukas med egit folk" och 1704 "Fru Brita Creutz enke frun sitter i stor vidlyftighet och är alldeles av sig kommen genom varjehanda hemska träf fade olyckor ..."och lite senare "... medelst fienden Ryssen dem uppbränd och borttagit." Detta talar för att Degerby gilleshus är byggt efter 1704. Nämnas kan att Brtia Creutz fick Degerby av sin far Lorentz, som i sin tur fick byn av Peter Golowitz.

 

Min forskning kom till att Fantsnäs varit sätesgård och att Degerby varit under Fantsnäs. Senare har stället haft aktivitet när Svartholm byggdes. Stället har varit lotsställe med lotsning till Stockholm, vilket är känt från Sarvlakstiden på 1800-talet. En uppgift från 1706 säger att "Anders Simons och Olof Mattzon, desse bönder äro fattige, blevot genom siöskador och missväxt", vilket tyder på äldre sjöfart.

 

  1. Hus, husgrunder och vägar ur gamla kartor

 

En sammanställning av hus, husgrunder och vägar syns på en karta jag ritat själv se bilden nedan. Husgrunderna har jag numrerat röda och husen har stora bokstäver. Husen idag är föl jande,

  1. Dejans bod av bräder
  2. Dejans och hjälpkarlens hus, som på 1960 talet ombyggts till en bostad, stommen av stock.
  3. Stallbackens gamla stall, hönshus mm., som idag är lagerutrymme och bastu, av stock.
  4. Stallbackens lagerutrymme, uthus, garage, bräder och delvis öppet. (se bild s 22)
  5. Arbetarhus med två små bostäder, som idag gjorts till gästrum (kallas Klaus Kurki) av stock.
  6. Gammal ria och lada. Innersta delen stock, annars bräder. Inne finns en li ten kvarn.
  7. Lotshus med kök och rum. Kallas pärtkorgen, stock och väggarna beklädda med pärtor.
  8. Lotshusets svinstia och hönshus, idag bod av stock.
  9. Lotshusets bod av stock.
  10. Bastubyggnad från 1960-talet, fär dig hus av klen stock.
  11. Weckas huvudbyggnad, som byggts i slutet av 1800-talet av stockar från träd som en storm fällt. Byggd av V M von Born och hans dotter Karin Ramsay lär ha upp gjort rit ningen. Har varit vinter beboerligt. Kallas "Slåte" efter C W Malm som bodde där några somrar. Det gamla huset flyttades till Valkom. Gamla huset var inte huvudbyggnaden, se Lewongs kartor 1767-8.
  12. Smeds hemman, byggt enligt överstelöjtnantboställe ritning av 1720-talet. Flyttat till nuva rande ställe i slutet av 1700-talet av Hägerflycht. Två rum i norra ändan bortsågade p.g.a. rutt enhet. Yttre panelen lagd 1812 enligt bokföring på Storsarvlaks. Har samma bottenplan som en prästgård. Kan ha flyttats från Weckas eller från längre håll över isen. Under huset finns tecken på äldre bebyggelse. Under huset finns ett enormt stenkummel och utanför köket på 1 m djup finns tecken på brända trädelar. Se sid 49.
  13. Liten bod "Älvenss bo" stock och har flyttats närmare Smeds hemman i börja på 1900-talet och är byggt enligt 1600-tals system med golvbräderna mellan väggbräderna.
  14. Gammalt sädesmagasin som på 1960-talet ombyggts till boningshus Jussila. Byggt av stock och under huset finns en välvd källare av sten, som varit potatiskällare. (se DVDn)
  15. Gammalt hus dels stock dels bräder. Lagerutrymme idag, men torde ha varit stall eller ladu gård tidigare. Under huset har tidigare antagligen legat boningshus. (Se bild s 22 med 3 hus)
  16.  

    Min förklaring på ruingrunder,

    1. Har varit gammalt stall och ladugård, byggd ca 1915 enligt rysk modell med tegelpelare med stockar emellan. Rasade på 1990-talet
    2. Grop efter källare av hus. Kan vara mycket djup. Borde undersökas närmare. Norrut på andra sidan vägen kan eventuellt ha funnits mera hus (2a).
    3. Husgrund möjligen efter ett annat lotshus eller lada.
    4. Husgrund, fyrkantig antagligen bostadshus.
    5. Husgrund efter stockbastu som brann ned på 1960-talet
    6. Grund av soldathus, som har lekstuga på sig. Bredvid har antagligen funnits en byggnad (6a)
    7. Grop efter hus, som kunde ha varit det som syns som Smeds på 1768 karta s.15.
    8. Ställe där ett gammalt hus funnits. Möjligen Weckas hus på 1768 års karta eller ännu tidigare hus (Golovitz)
    9. Husgrund på 20 x 10 alnars hus (Weckas 1768?)
    10. Stengrund av hus med källare (Kanske Weckas på Lewong 1767?)
    11. Stengrund av boningshus, som syns på 1768-tals karta s.15
    12. Stengrund och tegelhög av bostadshus, som syns på 1790-tals karta
    13. Liten husgrund kan ha varit smedja.
    14. Liten husgrund kan ha varit smedja.
    15. Boningshusgrund av sten (Har hittat ungspjäll där).
    16. Husgrund under nuvarande lider.(Se bild s 22)
    17. och 18 Stenhusgrunder av flera byggningar 20 x 10 alnar. Har i slutet av 1800-t och början av 1900-t varit ladugård, men enligt sägen byggd i gammalt boningshus. Kan ha varit husgrund från 1500-talet eller Golowitz hus.
  1. Grund efter liten bod.
  2. Isgrop där man lagrade is för sommaren
  3. Gammal potatisgrop (utanför kartan se LIDAR s.24)
  4. o 23 Gammal lada se bild i bilaga.

Enligt detta har husen befunnits i byn alltid på samma område, man har inte velat bygga på åkrar. Det att Hemviken förut hette Österviken tyder på samma sak. Samma tyder den gamla vägen på och husen har legat vid vägen samt namnet Norråkern.

 

Bilderna nere är V M von Borns åkerbilder. Här ser vi Smeds och gamla Weckas samt tre hus vid Smedjegärdan. Av dessa finns det till väster kvar (nu lada) och grunderna till de två andra. Dessa torde ha varit arbetarbostäder. Stenen med minneskriften från 1945 över danskarna syns mitt på åkern.

 

Av någon orsak är inte sädesmagasinet (Jussila) inritat. Andra bilden visar stall back en, isgro pen rian, vilka ännu finns, samt den lada som funnits norr om rian. Lotshuset syns och där står Nordmans, d.v.s. sista lotsens namn.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Råholmen har grunder efter hus, som syns på 1800-tals kartor. Enligt en karta från 1901 fanns där fyra byggnader vilka tillhört ett fisketorp. På torpets plats hade Wilhelm Ramsay byggt en ten nisplan med gräs botten. Undertecknad har dessutom hittat en hus plats ca 200 m norr om tennis plan.(sid 45) Har antagligen varit lager byggnad t.ex. för tjärframställningen vid stranden bred vid. Som ung kunde jag även se utgrävningar norr om tennisplan, som jag anser varit tagande av torv /mossa för hus och tjärmila. På 1901 kartan syns källan, som är öppen året om. Se mera om Råholmen sid 44.

 

Märk att stenmuren slutar vid vägen till lotshuset, vilket visar att den funnits före Wilhelm Ramsays tid.

 

De röda husgrunderna s.21 visar att själva byn alltid legat norr om Smedjegärdan och väster om Hemåkern.

 

I slutet på 1800talet och i början på 1900-talet fanns några simhus vid stranden vars stenar finns kvar. Nämnas kan att jag inte hittat några spår av båtverksamhet i äldre dagar, vid Bredviken, man använde Hemviken såsom jag spekulerat tidigare.

 

 

 

LIDAR kartor och uppgifter från dem

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Pärmbilden på detta arbete säger en hel del fastän den är gjorts ca 1760, för Korsviks torp syns (grundat ca 1750) men inte vägen till Vårdö från 1778. En del namn är intressanta Tjäruklabben och Tranö (ny Nothusudden) samt "Båthus" på denna. Även Bredviksbotten nämns. Nu till en Lidar kar ta där vattenhöjden motsvarar början på 1300-talet.

 

Först kan man urskilda "näset" mellan fastlandet och "Tranön". Detta tyder på att namnet upp kommit på 1300–talet då näset var ett näs. Tjäruklobben och Råholmen är omgivna av vatten. Tranön är även mera ö än fastland. Hemviken har ett större område. Att Fantsnäs uppkommit på 1300-talet tyder även den gamla vägen, som på Lidarbilden följer det torra området. Fantsnäs kan mycket väl ha haft sina båtar i Hemviken som varit skyd dad. Smedjegärdan och norråkrarna har va rit ovanför vatten. Antagligen har rån mellan Sarv laks och Fantsnäs gått mellan Råholmen och Tranö. Ön har kanske fått sitt namn från tran kokning. Sälar kan ha fångats vid Själsundet och Sälbädden varefter kokning skett på Tranön, bra ställe för att lukten inte skall störa byn. Samma gäl ler tjär bränning på Tjäruklobben och kolmila på Tranön. Om Fantsnäs grundats på 1300-talet så torde det ha funnits hus på det högre stället, där jag antar att smedjan funnits.

Bilden ovan visar vattenläget ca 1750. Hemviken har vatten såsom pärmbilden och bredviksbotten har blivit mindre. Hemåker syns helt. Bässholmen är omgiven av vatten. Bilden nedan visar LIDAR utan byggnader och växtlighet. En del gamla husgrunder syns tydligt som runda gropar.

LIDAR karta med bara marken.