Förord

 

Undertecknad har sedan 1975 ägt Smeds hemman i Fantsnäs och studerat hemmanets historia, när mast genom Fantsnäs arkiv, som jag hittade på vinden på 1960-talet, med allehanda annat bråte. Detta arkiv hade V M von Born givit sin dotter Karin (min farmor), då hon ärvde (och delvis köpte) Fantsnäs med sin man, professor Wilhelm Ramsay, min farfar. I början på 2000-talet deponerade jag detta arkiv att sparas i Storsarvlaks arkiv. Före detta hade jag skannat pappren och gett kopior till Nationalarkivet, Släktforskarföreningen och Lovisa bibliotek.

 

Min hustru gjorde en namnstudie om namnen på Fantsnäs som bilaudatur, åt Helsingfors Univer si tet år 1989. I samband med detta reste vi till Riksarkivet och Krigsarkivet i Stockholm, där jag fot ograferade kartor gällande Fantsnäs. Senare gjorde jag samma på vårt Riksarkiv och på Lant mät eri verket. Även kartor på Storsarvlaks arkiv studerade och fotograferade jag. De äldsta kartorna är från 1600-talet.

 

Sin storhetstid nådde Fantsnäs i början på 1600-talet då Daniel Golowitz fick hela Märtlax fjärding som förläning. Hans son Peter byggde sätesgården på Fantsnäs 1625-26. Enligt bosättnings längd erna låg Degerby under Fantsnäs, men år 1674 blev det tvärtom "Fantsnäs intyger vara inom rå och röör med Degerby gård". Samma gällde Köpbacka och Räfsby. Senare nämns (1687) att Fantsnäs ligger under Degerby frälse. Peter flyttade till Degerby, där han hade sin gård på 1660-talet.

Brita Creutz ärvde Degerby efter fadern Lorentz, som fått gården av Peter, och bosättningslängden säger år 1708 " 1708 års rest bör utsökas om den övriga resten finns intet hopp" och 1710 "fru Brita Creutz ing. tillgång finns på gården till restens betalande." Detta förklarar varför Fantsnäs blev kronogods 1710.

 

Byggandet av Svartholms fästning ändrade Fantsnäs, emedan holmen ansågs tillhöra Fantsnäs och man från Fantsnäs levererade råvaror och material till bygget. Snabbaste vägen till Degerby gick via Fantsnäs, där den förste kommendanten, Hägerflycht bodde och där han dog 1788.

 

Efter branden i Lovisa 1855 fanns planer på att flytta staden till Fantsnäs, men dessa föll pga. penningbrist.

 

I början på 1900-talet var Fantsnäs stora förändring, det att Valkom hamn grundades , vilket ledde till tvångsinlösning av Fantsnäs områden. Senare började släkten sälja byggnadsmark till industri och husbyggare i Valkomtrakten.

 

Den senaste tekniken har jag även använt d.v.s. jag har studerat en infraröd karta över området och en laserkägelkarta, vilka jag köpt på Lantmäreriverket. I Internet har jag hittat satellitkartor över området. Laserkartan har hjälpt mig att hitta gamla husgrunder och potatiskällare mm, men det har fordrat noggranna lokala studier av terrängen och äldre människors ihågkommande. Jag har grävt i marken och hittat en del järnföremål, krukskärvor, glasskärvor och benbitar.

 

Denna version (ver2) har nya lidarkartor samt funderingar över fantsnäs tidiga historia.

 

Tack vare ett stipendium av Svenska kulturfonden har denna skrift blivit till.

 

 

Fantsnäs 2013-04-04

 

Mac Ramsay

 

Fantsnäs uppstår.

Bilden nedan (Museiverket) visar trakten som man tänkt sig terränger1500 f. Kr. Här ligger hela Fantsnäs under vatten. endast en del av Köpbacka finns ovanom vattnet. Under Vikingatiden ca 1000 e. Kr. ansåg man att vattennivån var ca 4 meterhögre än nu och Fantsnäs alla åkrar var då under vat ten. Med beaktandet av landhöjningen kan man säga att Fantsnäs uppstått, som odlingsbar mark först på 12-1300 talet.

Det ursprungliga Fantsnäs låg på båda sidorna av Märtlaxviken (nuförtiden Lovisa viken) med Strömfors som östra granne och Storsarvlaks som västra granne. Till Fantsnäs hörde en stor mängd öar bl.a. Svartholm, som av Svea Riket togs till fortifi kation i medlet på 1700 talet. Till Fantsnäs hörde hela Valkom med Vårdö.

Fantsnäs torde vara grundad i rent militärt syfte under den svenska kolonisations perioden mel lan 1293 och senast 1350 i samband med att säkra sjöfarten i Finska viken till Viborgs slott. Man torde ha placerat kungatrogna bönder längs Finska vikens kust på strategiskt viktiga ställen. I Reval nämns Nicles Fanter 1342 i samband med en betal ning till den helige Johannis trädgård. Det är möjligt att han var byns första invånare och att byn är uppkallad efter honom. Tidpunkten torde vara den rätta. Byn kan redan då ha haft lotsningsuppgifter eller åtminstone bevaknings uppgifter med vårdkasarna. Ingen ting säkert är känt om Fantsnäs och Märtlax fjär ding under medeltiden. Inga skriftliga källor har hittats om Fantsnäs före 1535.

V M von Born nämner i Sarvlaksboken om Fantsnäs "Fantsnäs landområde med oskiftat vatten har sträckt sig från Bredviken med tre knän till Valkoviken omkr. 2 kilom., samt öster om Lovisa viken från Hattom udde till råleden mellan Mosatall och Karlberg och därifrån till Rödhäll, vari från samfällighetens sjörå går till Kuggsten i Sarvlaks östra råsträcknng nära 5 kilom., eller sammanlagt landrå nära 7 kilom." V M nämner även hol mar nas ägoförhållanden.

Namnet Mertlax förekommer i olika former sedan 1526 och förefaller vara av finskt ur sprung merta=mjärde och lax=lahti. Fjärding är ett gammalt indelningsterm från Sverige. Betydde fjärde dels hundare och hundare var två skeppslag med fyra fjärdingar, som var delade i ham nor. Denna Svenska uppdelning bekräftar att man antagligen hade med Rikets sjöfart att göra. Ordet Satakunta torde vara samma.

Namnet Fantsnäs

Byanamnet Fantsnäs förekommer på 1500-talet i otaliga former Fantznäs, Franssnäs, Fannse, Fantsnäss mm. De äldsta urkunderna on området är från 1535 då Fantsnäs tillhörde släkten Lille (Wildeman). Fantsnäs är ett personnamn fastän betydelse som fant-mila (kolmila) finns. På Fantsnäs fanns kolmilor av vilka jag funnit rester. Även en smedja fanns på Fantsnäs.

 

Fantsnäs äldsta historia

 

Fantsnäs har varit krono lots hemman och där har funnits två lotshemman. Fantsnäs läge har även varit lämpligt när man beaktar den inre farleden från Pernå kyrka till Sarvlaks och Degerbyviken. På Vårdö har fun nits en "kasa" för sjöfarare. Tillgången till dricksvatten har även varit bra för käll vatten har alltid runnit ut i havet, även på vintern (se karta sidan 56). Sedan mannaminne har skärgårdsvägarna till fastlandet gått över Fantsnäs, vilket tyder på att orten länge varit en viktig knutpunkt för lokalbefolkningen.

 

Jouni Jäppinen har studerat Östnyland och arkeologiska fynd, se kartan nedan. Fyndställena visar att man förr i tiden rört sig längs kusten och speciellt där var man genom floder kommit in i landet. Fynd finns från stenåldern och framförallt från vikingatiden och 1000-talet. Fantsnäs fynd har jag inte fått reda på. Nämnas bör att det inte på Fantsnäs någonsin gjorts några arkeologiska under sökningar, förutom de som jag gjort.

 

Första skatteuppgifter.

(se internet)

 

Fantsnäs tidiga historia

 

Fantsnäs tidiga historia från 1300-talet till 1500-talet bygger jag på landhöjningsberäkningar, namn studier, samt på historiska fakta. Före den svenska kolonisationen torde tavastlänningarna haft detta område som sina "erämarker" vid saltsjön. Några namn tyder på detta t.ex. Tavast holmen, som även hetat "Finnholmen" på en rågång mellan Golowitz och Creutz (1609). En kontakt med Estland måst ha funnits, ortnamn tyder på detta t.ex. Walkokutu, eller Hudö (kalahaud?). Padis klostret i Estland ägde stora delar av östra Nyland i början på 1500-talet, men uppgifter är få om aktiviteter. Lovisavikens (Deger by vikens) äldsta namn Märtlax tyder även på finsk bebyggelse. Slottsfogden på Viborg Petter Johans son gav 1336 Revalborna rätten att idka handel med tre städer i Viborgs län d.v.s. Viborg, Vecelax och Vederlax.

Fantsnäs historia före 1500-talet bygger på antaganden, för att de första skattelängderna kommer först 1540. Ett arvskifte den 18 juni 1545, med Arvid Lille och hans syskon nämner "Franssnäs" vid namn. Däremot nämner ett kungligt brev av den 9 augusti 1567 om skattemark till Mårten Matzson (senare Creutz) inte Fantsnäs fast Lappnor; Strömsland mm, nämns.

 

Landhöjningen i östra Nyland är ca 40 cm/100år. Vattnet låg ca 2,5 m högre någongång på 1300-talet och en studie av 2,5 meters kurvan ger en del uppgifter om strandgränsen på 1200-talet, när mast gällande det utnyttjandet av odlingsmark. Odlingsbar mark fanns tidigt öster on Haga backen, det som kallas (norra) Hemåkern samt Ladudårdsåkern och Braskåkern. På 1500-talet var Råhol men, Bässholmen och Tjäruklobben omgivna av vatten.

Råholmen har varit viktig, gränsen mellan Storsarvlaks och Fantsnäs gick här, antagligen över den enda stora sten, som finns på holmen. (Senare har namnet ändrats till Rågholmen?) Se bild nedan.

Viktig har vägförbindelserna till Köpbacka och Degerby varit för att vintervägarna och båttra fiken från skärgården gick via Råholmen.

Kartan (se bilagan) visar Sarvlaks och Fantsnäs områden. Man märker att Sarvlaks behärskat Sarvlaksviken och Fantsnäs Lovisaviken. Den viktiga gränsstenen Rödhäll syns på kartan.

En karta på Storsarvlaks arkiv (1600-tal) bild sid 13, visar od lings jorden, enligt antagandet ovan. Hemviken heter Öster viken och är mera utbredd än idag. Samtidigt ser man att Råholmem är nästan omgiven av vatten och Bässholmen är helt omgiven av vatten. En väg till Degerby, samt en stig till Vårdö syns även. Två hus är placerade vid Hagabacken, torde vara lador, eller så har man poängterat lotshusens betydelse, genom att rita dem större än verkligheten. Flere hus finns vid inne i själva byn, såsom idag.

På Fants näs fanns ett hemman kallat Nikus, för utom Weckas och Smeds, som på 1700-talet var hu vud gårdarna. Andra namn har varit Ers, som räknades till Räfsby. Et annat gammalt namn är ön kallad Hästön, som på 1700-talet blivit Hästön och Gyltön. Hästön kan ha att gö ra med gammal sjöfart, för tillandningen har varit ypperlig och läget skyddat. Ännu på 1800-talet tjärade man skutor där.

Fantsnäs grundande kan mycket väl ha med byg gandet av Viborgs slott. En sjöväg från Stock holm till Viborg måste hållas öppen, så man hade ställen med kronolotsar och service för sjö fa rarna.

På bild 2 kan man bl.a. se att Vårdö ud den kallas Braskudden. Källars och Hästön (=Gyltön) är nämnd ävensom Hästholmen (atom kraf tverket idag) längst nere till hö ger. Fantnäs by nämns inte. Ströms hålet syns, Hormnäs heter Hol näs och Räfsby är Resby. Svart holm fattas. Hudö har på sig namnet Boda!

Idag är Fantsnäs landområde en del av Lovisa stad sedan Val kom 1.1. 1957 inkorporerats med Lovisa, då gränsen till Pernå drogs längs Fants näs strand linje. Området var länge östra Ny lands ödemark. Märt laxviken (nuvarande Lovisavi ken) fram ställs som en vit fläck utan bebyggelse på kartan som visar 1560-talets bebyggelse i Fin land. (Karta: Bebyggelsen i Finland på 1560-talet 1973. 2 Antell 1956 s. 232.)

Sedan urminnes tid har Fantsnäs by tillhört Pernå socken i Borgå län. I de äldsta jorde böckerna 1543 nämns Fantznes by i Merttelax fierdungh, Pyttis socken mellan åren 1543-1549 men förekommer ändå under Pernå socken. Orsaken torde vara att en del av Fantsnäs låg på Pyttis sida, d.v.s., på östra stranden av nuvarande Lovisaviken.

Geografiskt har Fantsnäs genom tiderna på grund av otaliga ägobyten och landskiften sträckt sig över båda si dorna av Märtlaxviken, se nare Degerbyviken, i dag Lovisaviken, och ut i Finska viken beroende på vilka öar som ansetts tillhöra Fantsnäs. Det ur sprungliga Fantsnäs hade ca 300 ha på byasidan och ca 200 ha på östra sidan av Degerbyviken.

Av ålder har vintervägarna till skärgården gått över Fantsnäs. Svenska Krigsarkivet har en karta, ritad av J. Berger 1788 (bild 3) där vintervägarna är ritade. V M von Bom näm ner att yttre vintervägen mellan Sarvlax och Märtlax gått vid Trappeberg. Kunskapen om vin ter vägarnas riktningar hemlighölls i Sverige för utomstående

Öarna tillhörande Fantsnäs

Fantsnäs by äger enskilt följande öar: Hässjeholmen, Tavistholmen, halva Lill-Korsholmen, halva Tåghol men, Stensholmen, Svedjeholmen, Vådöholmen, Majholmen samt Hamnholmen. Samfällt även Strömmingsholmen samt Långholmen.

Dessutom finns såsom tvivelaktig ägotillhörighet samfällighet med Räfsby och Köpbacka dvs. Svartholmen, som efter dess läge borde tillhöra Fantsnäs. Efter avslutad rättegång 1843 tillhör även öarna nära Svartholm, d.v.s., de 4 s.k. Sand- eller Sitholmarne samfällt Räfsby, Köpbacka och Fantsnäs. Hur förhållandet är med Qvarnholmen eller Båtholmen som fästningen använde som begravningsplats var osäkert enligt von Bom. Fiskevattnet har Fantsnäs samfällt inte bara med Räfsby och Köpbacka utan på sätt och vis även med Lovisa stad och Antby. Siksala med dess tre grund och Trollholmen tillhör Räfsby samt Ratholmen och Lindholmen är tillskiftade Köpbacka. Samfällda är alla småholmar och klippor inom vattenområdet. Se senare om öarna.

De första kända invånarna

I de äldste jordeböckerna från 1543 (Merttelax Fierdung, Pyttis socken, Fantznäsby), förekommer in te hem mansnamn, bara namnen på skattebetalarna. I jordeboken från 1543-1559 har Fantznes by skatteantalet 2, uppdelat på sex personer.

1. Morthen Mognsson 1/3
2. Jöns Thomasson 1/3 1 skatte
3.
Lasse Jönsson 1/3
4. Per Andersson 1/4
5. Hindrich Jopsson 1/4 1 skatte
6. Hindrich Classon 1/3 + 1/6

I jordeboken nämns inte i början hemmanen, men senare nämns de som Smeds och Weckas.

År 1557 har byns skatteantal minskat till 1 3/4 skatte, uppdelat på fem olika hushåll:

1. Morten Mognsson

2. Jöns Thomasson

3. Lasse Jönsson

4. Thomas Olsson

5. Michel Jönsson

Det är intressant att konstatera att det finns bara tre skattebetalare i Fanssnäsby (Pytis) år 1571 då Nylands silverskattregister gjordes:

Thomas Olsson 1/12 2 1 37 mark

Mårten Mågnson 1/10 1 20

Hndrik Jönsson 1/5 1 15

Första talet är koppar, andra hästar, tredje kor och sista hela lösegendomens värde av vilken skatten var 10%

1.Thomas Olsson fick betala 3 mark silver, 5 öre, 14 1/2 örtugar. Hans hela egendom var värd 37 mark. Han ägde en häst, 2 kor (över4 år gamla) samt en ko (3-årig). Han var den näststörsta skattebetalaren i byarna "Degerbij, Antthebij, Räfftzbij, Kåupebacka bij samt

Fanssnäsbij."

2. Mårtten Mågnsson erlade bara 2 mark silver. Han ägde en häst och en ko (över 4-årig) och hela hans egendom var värd 20 silvermark.

3. Hendrick Jönsson var tvungen att betala 1 silvermark, 4 öre och hans egendom skattades för 15 mark och bestod av en dålig häst och en ko (över 4-år gammal).

 

Lasse Jönsson verkar ha dött 1560 och hans son Eskil Larsson har tagit över, men även han försvinner ur byn 1565 och Lasse Larsson tar över 1566, men även han i sin tur försvinner 1570. År 1571 nämns att Eskil Larsson är öde. Michel Jönsson försvinner ur byn år 1561.

Vi en närmare undersökning kan man konstatera att en Thomas Olsson förekommer som skeppstimmerman "opå K.M:ts Scheppsbyg gning wid Helsingfors" 1572 och han påstås vara "hemma i Sarvlaks i Tenala", tillsammans med 13 andra namn, av vilka åtminstone 6 förekommer i Pernå skattelängd.

1 Svenska Krigsarkivets militära räkenskaper förekommer en rad int ressanta namn:

Lars Jönsson, löjtnant vid Filip Hanssons Upplandsfänika 1563, vid Mats Groths fänrika 1563.

Lars Jönsson, fänrik vid Tomas Olssons Södermanlandsfänika 1566.

Lasse Jönsson, fänriks lutinant vid Per Jönssons Närkesfänika 1597

Lasse Jönsson, fänrik vid Jesper Mattssons /Cruus/ fana 1601-6

Lars Larsson, överstevaktmästare 1582.

Lars Larsson, fänrik vid Lasse Svenssons Finska Fänika 1606.

Lars Larsson, fänriks löjtnant vid Håkan Amundssons Smålands fänika 1608.

Lasse Larsson fänrikslöjtnant vid Edvard Bainbergs Helsingefänika

Lars Larsson (Silfverswärd), löjtnant vid Västgöta ryttare 1613 och 1617.

Michael Jönsson, fänrik Per Jacobssons Upplandsfänika 1569 och 1570, samt vid Sigvard Jacobssons fänika 1570 och 1573

Hemorter nämns inte i militära räkenskaper, men förvånansvärt många namn som för svinner från Fantsnäs dyker upp i Svenska Krigs arkivets rullor nästan samtidigt. Man vågar antaga att någon eller några av de försvunna valde den militära banan, speciellt om Fantsnäs by hade militära traditioner under medeltiden.

FANTSNÄS PÅ 1600-TALET

Fantsnäs storhetstid inföll på 1600-talet då Golawitzarna ägde byn. Den 16.6.1602 gav Hertig Karl, åt Daniel Golo watschof (Golawitz), även kallad Daniel Ryss, fänrik vid ryttmästaren Bertil Henrikssons (Ekelöf) fana frälseförläning Sävträsk, Michelspiltom och Grävnäs. Han nämns 14 juni 1605 att han varit i Livland och sina hemman behålle. Den 6 augusti 1606 får han 1 ½ månads sold. Golawitz var rytt mästare för en fana svenska ryttare och fick den 28 juni 1606, 92 hela mantal i Pyt tis, Sibbo och Helsinge socknar. Daniel nämns även 16 maj 1608 att han varit fyra år i Livland och den 26 maj samma år att han har gårdar i Kymmenegård och Raseborg. (se kopia i DVD). Den 22 juli 1613 erhöll Golawitz fräldebrev att "ändock Wi hade haft goda skäl att låta igenkalla de gods som Wår K. H:r Fader af gunst och nåde till ervärdig egendom skänkt och givit Daniel Golowats… … i Mertlax fjärding njuta och behålla Fantsnäs u. under rätt frälse och frälsemanna tjenst och adliga privilegier … " . Fantsnäs var alltså sätesgården. Sonen Peter flyttade sin sätesgården till Degerby någon gång på 1660-talet. Fantsnäs blev då först underställt Degerby, liksom Köpbacka, Antby och Räfsby, vilket framkommer ur bosättningslängderna. Daniel hade förläningar även i Livland. Tillsammans med sin hustru Katarina Vuoria grundade han i Fants näs by en sätesgård. Daniel var till yrket krigare och därför ofta borta från Fantsnäs, vilket ledde till att han som belöning fick mera förläningar, när han klagat hos kungen att han mist en del besitt ningar under krigsfärderna. Daniel dog ca 1613, och änkan fick förläning 9 feb 1616 på några hemman i Pernå och hon levde ännu l629. Daniels rötter i Ryssland har inte klarlagts, ty igen "Daniel" har hit tats. Det verkar som att Daniel kommit i Svensk tjänst som privatperson och inte tillsammans med andra Ryska officerare s.k. Bajarer. Dessa Bajarer fick fribrev t.ex. 5 juli 1607 d.v.s. efter det att Daniel kommit i Svensk tjänst. Det är inte helt omöjligt att Daniel fått förläningar före 1602. Degerby indrogs 1690 och 1692 och blev säteri med två dragoner, 79 och 80, under Nylands och Tavastehus kavalleri regemente.

Sonen Peter Golawitz föddes 1606 på Fantsnäs. Han gjorde såsom fadern karriär i armen och blev överstelöjtnant. Det påstås att Peter bytte 1631 till sig Deger by, där han bildade ett rusthåll och bosatte sig på Degerby gård. Deger bybönderna fick Fantsnäs i utbyte. Belägg har jag inte hittat på detta, utan bara att sätesgården flyttades till Degerby. Peter Golawitz var gift med Brita Didriks dotter Ruuth. Familjen drabbades av den ena tragedin efter den andra. Först blev Golawitz dömd till döden för dråp på kaptenen Anders Hästesko af Målagård 1660, men fick pardon 1661 sedan det utretts att han först blivit överfallen av Hästesko och att denne avlidit till följd av att såren vanvår dats. Vid sin död 1673 gjorde Golawitz testamente till riksrådet Lorentz Creutz på Storsarvlaks och förklarande sin ende son Johan Golawitz arvlös, emedan han "sin egen fader med spott, förakt, hot och undsägelser till själva livet mött och sidvördat."

Modern Brita Didriksdotter Ruuth stödde sin son och testamenterade 1674 all sin egendom till sonen, men Åbo hovrätt förkastade testamen tet. På så sätt kom Fantsnäs att tillfalla Creutzarna på Sarvlax. Mot slutet av 1600-talet fick husen förfalla och odlingsjorden odlades av bönder som inte bodde på stället. På Peters Golawitz kopparkista i Pernå kyrka står det: "Ähr födder på sin fädernes Gård Fansnääs i Pärno Sockn åhr 1606 och afsomnadhe i Herranom på sin Gård Degerby den 30 September Åhr 1673."

Om sonen Johan kan nämnas att det finns över 300 sidor protokoll i Svenska Riksarkivet, där han processar om sitt arv och mot Lorentz Creutz. Han beskyller Greutz och hans ogifta dotter Brita, för bl.a. häxeri och hor. Före detta har Johan redan fyra domar från Åbo hovrätt angående beskyllningar mot stadens borg mäs tare samt för hor, fristörande och tillfogande av skador på Iisak Delamothe.

Procesen mot Creutz blir lång och Johan hålls länge fängslad i Borgå. Johan får en dödsdom, men den ändras av konungen till livstids förvisning 1675. Efter detta försvinner Johan och det finns en teori, att han förliste med regalskeppet Kronan. En annan teori kan vara att han flyttade till Livland där hans morfar Didrick Ruuth i Danzig varit landsförvisad. Johan kan även ha återvänt till farfaderns egendom i Livland.

Det är svårt att bestämma var sätesgården låg, men följande fakta måste beaktas. På de äldsta kartorna från 1600-talets slut gick den enda vägen till Degerby längs Bredviksstranden, så gården kan inte ha legat vid nuvarande stallbacken eller öster om den. Därför torde gården ha legat där Smeds hemman ligger idag. Ett bevis är de brända träresterna som ligger ca 20-40 cm under jorden framför huset. Se bild sid 49.

Kommentar över kronojord, sätesgård och rusthåll.

Kronogods fanns av två slag, sådana som åbon (med åborätt) odlade som sitt eget, utan att äga det. Fantsnäs hörde till denna typ. Det andra var att godset var uthyrt åt någon utan någon äganderätt.

Frälsegods var befriade från jordskatt och de flesta skatter som beräknades på jord. Fullt frälse gods kallades säteri, som sköttes av adelsmän och var befriade från statsskatt och rustjänst.

Säteriet måste bygga en huvudbyggnad. Däremot måste rusthåll betala skatt.

Detta för att poängtera att Golowitz sätesgård låg på Fantsnäs och Degerby var "bara" Rusthåll.

"Förbränd nith giort"

Den stora olyckan drabbade Fantsnäs by i mars 1571, då moskoviterna gjorde sitt tredje härj nings tåg till Finland. Då kom fien den både över isen och landvägen och åstadkom stora skador längs hela kustområdet. Ryssarna kom genom Vederlax, nedbrände sock nen. Av totalt 230 rökar undgick 11 rökar i Murola by förstörelsen, i Veckelax brändes 236 rökar, d.v.s. över hälften av alla.

Av Pyttis rökeantal 385 brändes Tessjö by med 15 rökar, Wahterpää by med 8 rökar, Kymme negård samt Degerby med 7 rökar. I Pernå brändes och ödelades 70 rökar av det totala antalet 383. I Borgå stad och socken samt i Sibbo brändes 111 rökar av 487, i Hel singe ödelades och brändes 83 rökar av 305.

Om Mårten Mågnsson stod det i skattelängden: "förbränd nith giordt". Hans namn försvinner sam tidigt ur längderna så han torde ha dödats eller tagits tillfånga. Om Thomas Olsson sägs också: "förbränd nith giordt", men han klarade sig med livet i behåll, eftersom han fortsätter som skat tebetalare i byn.

Utvecklingen följde den allmänna trenden i det övriga Finland. Mel lan 1560 och 1630 minskade antalet skattehemman tydligt, i östra och sydöstra Finland med 40 %, i Egentliga Finland och Nyland med 33 %, Satakunta och Tavastland med 20 % samt Österbotten med 16 %. 1 Kymmenegårds län förblev antalet hemman ungefär som förut. Jordeboken från 1625-26 säger att Golowitz då byggt sätesgården.

Bebyggelsen i Fantsnäs.

Bebyggelsen på 1500 och 1600 talen är svår att hitta eller beskriva, det finns inga byggnader kvar och inga beskrivningar på byggnader har hittats. Man kan ändå antaga att beboarna på 1500 talet, sex stycken, bodde i egna hus. Dessutom behövdes lador, stall och sädesmagasin och uthus. För att få en uppfattning om behövliga byggnader visar jag vad en husesyn från 2/9 1803 på Smeds hemman beskriver. Detta passar bra in på nuvarande Smeds byggnad.

  1. Åbyggnad, medelåldrig, ca 25 år gammal uppförd av Överstel. Hägerflycht, bestående av en sal eller större stuga åt söder 11 ½ almar lång och 10 alnar bred, samt en mindre stuga åt norr 11 alnar lång och 10 alnar bred, jämte? emellan båda stugorna av vilka norra stugan är med bräder avdelad uti ett större och två mindre rum. Byggnaden är påbyggd med tvenne kamrar i vardera ändan. Varandes i stora stugan kakelugn av kakel och i norra av tegel. Taket är bräder och förfallet.
  2. En urgammal byggning å södra sidan av mangården, tak och väggar förfallna. Norra sidan om mangården funnits en förfallen byggning, som blivit nedriven.
  3. Sädesboden 9 alnar x 8 alnar. Bräder under näver och torvtak. Såväl nedre som övervåningen med tvenne botten, dörrar med järngång. alldeles förfallet.
  4. Ett halft åldrigt Winterhus, 7 alnar långt och 9 alnar brett, tak förruttnat.
  5. Gammalt ? förfallet.
  6. Ett urgammalt nedruttnat förfallet stall.
  7. Ett urgammalt fähus, förfallet och obrukbart.
  8. Fähus, förruttnat bör byggas nytt 10 x 12alnar.
  9. Ung foderlada.
  10. Svinhus
  11. Gammal ria bestående av Ria, Loga och Lada Logan 10 alnar och Ladan 12 alnar långa och 10 alnar breda.
  12. Badstugan nerrutten obrukbar
  13. Hemligt hus

I pappret nämns att åkrarna är 12 tunnor 8 kappor och att kryddtäppan är behörigen underhållen och humlegården finns.

 

Smeds hade då tretton olika byggnader och Weckas torde ha haft samma antal, så jag kan antaga att Fantsnäs by haft genom tiderna ca tiotal bostadshus och ca trettio anda byggnader. Emedan tomtare alen i byn har varit liten, så måste husen ha byggts så att nyare hus byggdes på äldre husgrunder, för jag har bara hittat ett tjugotal gamla husgrunder i dag. Hägerflychts sten murs bygge på slutet av 1700-talet måste ha förstört många gamla husgrunder.

 

Studerandet av gamla kartor kan ge lite uppgifter om bebyggelsen, men husens verkliga läge syns först på kartan från1700-talet. Man måste även beakta att många 1700-tals kartor var kopior på äldre kartor, närmast när det gällde strandlinjer och åkerjord. En lantmäteristyrelses karta från 1690 (se bilagan B36 1/7) visar två hemman i profil, utan skorsten, och det ena huset ligger på gränsen mellan Sarvlaks och Fantsnäs och det andra rakt 50 alnar österut. En annan karta om Märtlax fjärding från 1690 visar samma två hemman. (se bilagan) med en skorsten.

En svensk karta (Sv.Ra.,Låda 2025,Hylla15,Blad 355-2), se bilagan, visar även två hemman men i nord-syd riktning. Skalan är så stor att husens läge inte kan bestämmas. Däremot har lant mäteri styrelsens karta B36, 1/6 de båda hemmanen bredvid varandra såsom 1690-års kartor i bilagan.

Kommunalkartor över Pernå visar två hemman i nord-sydriktning (S.Ka. portfölj 43/36 bandet, 1746). Gustav Klerks karta 1796 ( Sv. Ka. Recog. S serie A Kymmene A H/1) visar sex röda punk ter, vilka torde visa hus. Samma visar G Brodds karta från samma år (se bilagan). På kartan (SV Ka. Handritade kartor över Finland, Portf. 39 blad 76) ses 6-7- hus, som man kan skilja i två hemman?

 

Först efter storskiftet kan man se husens rätta läge, för då utfördes exakta mätningar. Bästa karta är Lewongs storskifteskarta från 1767/68 (se sid 15, samt bilaga Lewong 1767 på DVDn). Kartan visar Smeds (2) och Weckas (1) hemmanen med två skorstenar, vilket stämmer med husesynen från 1803. Norr om dessa hittas sol dattorpet, vars stenfot finns kvar idag samt längre norrut lotsstugan som ännu står på sin plats. Lewongs kartor 1767 0ch 1768 skiljer sig så att Weckas står på olika platser. Har Weckas eventuellt byggts på nytt 1768?

Byggnaden med litet 1 finns kvar som stallbackens "servicehus" och huset med liten 2, är gamla Weckas hus som efter stormen 1882 flyttades till Valkom, för att V M von Born byggt det nuvarande huset där. Mellan Smeds 2 och soldattorpet finns en tom "tomt", vilket betyder att där funnits ett gammalt hus (Nicus hemman?). Samma gäller en tom tomt, liten avlång, söder om hemmanen. Samma gamla husgrundstomt kan även gälla soldattorpet. Mina utgrävningar visar att tomterna haft bosättning. Huset bredvid Weckas har sin grund kvar. Det kan ha varit bostadshus, för jag hittade "dörren" mitt på västsidan med skiffersten i marken. Det lilla huset med en stig till långsandsgärdan torde ha varit en smedja, för stigen går bara till Brännäs, där jag hittat en kolmila. Grunden fins kvar. Grunden till huset vid hemåkern finns kvar och torde ha varit bostadshus, för mitt på grunden finns en tegelhög, som troligen varit ugn. Grunden till det lilla huset söder om det förra finns kvar. Det kan ha varit smedja om inte det förra nämnda smedjan stämmer. Rester av alla hus i Lewongs karta har jag hittat

Nästa karta från 1798 ger mera uppgifter (se DVDn). Stallsbacken har fått mera hus, ett boningshus samt två små bodar, som idag är förenade till ett L-format lagerhus. Norr om stallsbacken finns den nuvarande rian, som även fått L-form. Norr om rian fanns en lada, som ännu stod kvar på 1950-talet. En stenmur är inritad från stallsbacken västerut, vilken sålunda uppkommit sedan 1768. Bevis för att Hägerflycht byggt muren och andra stenarbeten är det att Kungen beslöt att arbetet på Svartholm skulle upphöra 1774 och 100 st. stensprängare skulle hemtåga. Löfte om senare upptagning av arbetet 1776 och 1777 lovades 100 man på vintern och 300 man på sommaren. Antagligen utnyttjade Hägerflyckt dessa på Fantsnäs när arbetet låg nere. Räkenskapen från Svartholm är så odefinierade att Hägerflycht väl kunnat sätta in egna utgifter.

Ett stort hus vid smedjegärdan syns och dess grund finns kvar. Enligt hörsägen har det varit "hemman", som efter förruttning omgjorts till ladugård. Detta är möjligt, för grunden ligger där Weckas hemman, enligt 1600-tals kartor kunnat legat. Vid utgrävning hittade jag där ett fragment av en stor järngryta samt bitar av fönsterglas. De två husen öster om den stora byggnaden finns kvar, som lada och som stengrund. I denna grund hittade jag ett skorstensspjäll.

Nämnas kan att Tesche gjorde 1803 ett förslag att staden skulle flyttas till Fantsnäs med följande punk ter,

3. Staden får disponera två kronohemman på Fantsnäs

4. Inbyggarna får biträde av militärens abetskommando

Förslaget förföll på grund av 1808-9 års krig.

 

Kommande arkeologiska utgräv ning ar skulle jag koncentrera där var rester av hus finns och där inga hus finns på gamla kartor. Närmast tänker jag på området framför Smeds, samt området mellan Smeds och Weckas, där buskarna har en tydlig husfot med källargrop. En djup grop bakom arbetarhuset på stallbacken är även intressant.

 

 

Bild av hus som kunde ha sett ut som Golowitz sätesgård med två stora salar och två rum i övre vå ningen.

 

 

 

 

 

 

FORTSÄTTER I DEL 2